Kategori: Kriminalitet

  • Hårda straff behöver inte fungera för att ändå vara önskvärda

    Småland har inte alltid kopplats till tung kriminalitet och maktinfiltration, men idag kan vi läsa i Smålandsposten om en man med en historik av att begå sexuella övergrepp och som dömdes till våldtäkt mot en 15-årig flicka. Flickan fick vänta ett år på att straffet mot mannen skulle utfärdas, och när straffet väl kom så var var det fängelse i 34 månader, vilket i praktiken innebär att han var inlåst under kortare tid än två år! Den drabbade flickan har fått sitt liv förstört, medan gärningsmannen, utrustad med ett nytt namn, ostört har kunnat begå nya brott, t.ex. en bilstöld. Inte minst har mannen hämnats på polisen som grep honom efter våldtäkten, genom att ta sig in i polisens privata hem, nattetid. Och nu kandiderar han till kyrkovalet i Kronobergs län, vilket kommer att ge ny tillgång till unga flickor.

    Varken svensk lagstiftning eller svenska tjänstemän är förberedda för den nivå av kriminalitet vi nu ser i landet. Förr var denna typ av händelser något extremt, och när händelserna var få, var korta strafftider inte lika konstigt, eftersom samhället hade kapacitet att fånga upp gärningsmannen när kriminalvården lämnade över stafettpinnen. Vi vill inte heller utvisa dessa extrema gärningsmän, för vi vill gärna (rätt eller fel) hantera dem som att deras gärningar fortfarande är sällsynta extremfall, om än bara ganska vanliga sådana. Att avlägsna avvikande element från landet kan lösa många av våra inhemska problem, men det strider mot vår bild som överlägsna andra folkslag – det är vi som är den humanitära stormakten. En möjlig väg framåt är hårdare straff för vissa typer av kriminalitet, för även om hårda straff inte fungerar, så slipper vi nya gärningar från tungt kriminella i samhället. Personen i fråga, kommer kanske göra ett utmärkt jobb som kyrkorepresentant, men jag tror det när jag ser det.

  • Så länge vi lägger makt i händerna på korkade människor, behövs Piraterna

    Vi behöver åtminstone i stället ha personer med en liberal syn integritetsfrågor i maktposition.

    Petra Lundh har varit rikspolischef i ett och ett halvt år, och nu när hennes insats på ämbetet har börjat uppmärksammas av media, är det ytterst tveksamt om hon har ytterligare ett och ett halvt år på posten. Skenet av att hon kanske inte riktigt behärskar sitt jobb planterades av SVT i programmet ”Morgonstudion”, där hon gråtande konstaterade att Sverige behöver ”vakna” för att, underförstått, förstå att vi nu lever bland kriminella.

    Sedan dess har hon föreslagit ansiktsigenkännande kameror för att kunna spåra hur civilbefolkningen rör sig i samhället. Antalet gånger man har fått påpeka att Orwells ”1984” var en dystopi och inte en manual borde minska, inte öka.

    Och så rapporterar SVT nu senast 15/8 att applikationen Signal inte har något normalt användningsområde enligt polischefen. All privat kommunikation mellan medborgare som inte godkänns av en myndighet, är onormal. Ett samhälle där kvarterspoliser verkligen är närvarande, behöver inte förbjuda privata samtal. Men nej, kontakta polisen om ditt barn använder Signal, för den står bortom myndigheternas räckhåll! Det är vad som nu gäller. För svenska skattepengar ska ju gå till så mycket annat än en närvarande polis, så nu ska privatsamtal polisanmälas! Du har väl inte talat i smyg, lille vän?

    Tjänstemannaansvar kanske är en naiv tanke i en avlägsen dröm om ett bättre samhälle, men att ställa Petra Lundh på gatan borde vara prioriterat. Hon tjänar nästan tvåhundratusen kronor i månaden för ett jobb en gråterska kan göra för trettiofemtusen kronor – och Lundh gör det inte lika bra.

  • Rikspolischef Petra Lundh tar till orda

    Svenska poliser utnyttjas för att läcka hemlig information genom att gängkriminella inleder sexuella relationer med dem. Förmodligen är detta en konsekvens av att man sänkt kraven på polishögskolan. Skälet bakom sänkningen av kraven är att för få vill bli poliser, och den enda vettiga lösningen på det problemet (en skälig lön) är inte intressant i Sverige. Redan år 2022 berättade Aftonbladet om hur utbildningen förvandlats till hollywoodfilmen Polisskolan från 1984, med poliser som skäller ut folk de kört på, kallat misstänkta för horungar, anser att fylla ska hanteras genom skottlossning och som inte kan tanka en bil, med mera. Och sedan dess har som sagt Dagens Nyheter (DN) skrivit om hur poliser låter sig infiltreras genom dejtingappar.

    Den första tanken som slår mig, är att säkerhetsprövningarna för blivande poliser behöver bli bättre. Den som har en personlighet som gör henne ”svag i köttet” kan ändå ha många andra yrken att välja på, men just polis är tveksamt. Särskilt i ett land som Sverige där kriminella grupperingar och drogkarteller, med starka finansiella intressen, som dessutom löser sina konflikter med handgranater och skjutvapen, bör poliser ha en viss mental mognad.

    En av många som bör ställas på gatan och aldrig mer jobba i det offentliga, är rikspolischef Petra Lundh. När DN pratar med henne, låter hon nästan lite yrvaken inför tillståndet i den svenska polismyndigheten. Men en eftertänksam och träffsäker analys bjuder hon faktiskt på:

    ”Vi har varit naiva.”

    Jag kan inte göra annat än att dela hennes uppfattning och berömma hennes förmåga att sätta ord på ett av de viktigaste problemen i myndighetssverige. Men från och med nu ser jag hellre att hon sköter en kassaapparat på Konsum än att hon har en chefsbefattning på en svensk myndighet. Särskilt när det handlar om något så ovanligt som en svensk myndighet som faktiskt behövs. Vi pratar faktiskt inte om Nämnden för hemslöjdsfrågor, Filminstitutet, Alkoholsortimentsnämnden eller Nämnden för statligt stöd till trossamfund, vi pratar om självaste polisen.

  • Godhet är inte längre en del av lösningen på landets problem

    Kriminaliteten i Sverige minskar, därför påstås det att Sverige aldrig varit tryggare. Kända kriminaldebattörer som Malena Ernman och Magnus Betnér har varit tongivande i vår förståelse kring vad som händer i det kriminella Sverige, men samtidigt har media börjat rapportera om personer som blir skjutna i huvudet inför sina barn. Vad är det Ernman och Betnér förstår som vi andra missar?

    Det finns flera faktorer som kan spela in, varav två jag tycker mig ha identifierat är rapporteringen och förminskningen. Medierapporteringens karaktär påverkar bilden av det svenska tillståndet, och förminskningen av kriminalitet kan vara ett lättillgängligt försvar mot att behöva ändra uppfattning i en känslig fråga.

    Den allmänna uppfattningen om kriminalitet baseras på vad media rapporterar. Om det antagandet stämmer, så spelar det roll att media inte längre lägger särskilt mycket tid på en cykelstöld. Blotta förekomsten av grova våldsbrott överskuggar allt annat, särskilt när våldsyttringen är så extrem som i mitt inledande exempel. Men något har förändrats i hur man rapporterar om grovt våld. På 80- och 90-talet genererade varje pistolmord krigsrubriker på förstasidorna i flera veckor, inte bara ett så extremt som det tidigare nämnda. Idag betraktas det som alarmism att göra mer än en notis av en dödlig uppgörelse med skjutvapen. Men det tillgrips fler cyklar än det skjuts ihjäl personer. I sin mest extrema form av mitt antagande kan ökad kriminalitet tolkas som minskad kriminalitet, om två färre fortkörningar växlas in mot ett pistolmord. Och minskad kriminalitet borde rimligtvis innebära att samhället i stort är tryggare.

    Tanken att man har företrätt en politik man inte längre litar på, kan leda till en vilja att förminska allt som kan tolkas som en konsekvens av den politiken. När det började bubbla upp siffror som indikerade att vissa kulturer, företrädelsevis feministiska kulturer, var mindre benägna att begå vissa illgärningar som andra kulturer, företrädelsevis misogyna kulturer, var mer benägna att begå, var det många som behövde fundera. Har jag verkligen varit ärlig mot mig själv när jag röstar? Har politikerna verkligen varit ärliga mot mig med sina avsikter? Under resans gång har vi bl.a. avskaffat tjänstemannaansvaret, och det avskaffandet skedde inte av en slump, för vi har ett system som inte är kompatibelt med ansvarsavkrävande. Vi har till och med sett statsminister Stefan Löfven sitta i tv och säga att ”förr hade andra den kriminaliteten och nu har vi den” så att vi ska förstå att dåligt utfall inte handlar om dålig politik utan om hur mycket klockan är, och att vi ”inte såg det komma” så att vi ska förstå att konsekvenserna av förd politik var okänd.

    Jag erkänner att det är lättare att peka på andra personers dåliga insatser än att föreslå konstruktiva lösningar, och jag gör mig skyldig till att peka på andras tillkortakommanden utan att leverera något lösningsförslag. Men om jag får önska något, så skulle det vara att de som tagit oss hit där vi är idag, skulle sluta skylla ifrån sig och istället börja rannsaka sig själva. Sina val, och sina bidrag. Dåliga beslut som fattas under föreställningen att man är god om man fattar dem, är lika dåliga som alla andra dåliga beslut. Självförhärligande är inte en del av lösningen.

  • Hårdare straff, kriminalitet och integration

    Jerzy Sarnecki skriver att hårdare straff rent av kan öka brottsligheten, och att han har stöd för det i ”en rad studier från både Sverige och andra länder”. Bara två år senare kan vi läsa att professorn nu slår fast att resoluta insatser krävs, som ”långa fängelsestraff och avskaffad ungdomsrabatt”. Sarneckis nyvunna kunskap att en inlåst människa inte glider runt och rånar, våldtar och vandaliserar, har nog funnits där redan när han hävdade motsatsen. Socialdemokraterna må vara långsamma på att följa opinionen, men den tjänsteman som tryggar sin position genom regeringsvänlighet är väldigt snabb på att anpassa sig – hur saker egentligen ligger till är en fråga som är helt frikopplad från politiken, och även om alla hävdar att just deras parti är vetenskapens riddare, så är frikopplingen inget större problem.

    Foto: Affekt Film AB

    Men vänstern är en trög skuta att styra. Stefan Löfven hävdade nyligen att det finns en glasklar koppling mellan misslyckad integration och kriminalitet. Morgan Johansson uttalade sig överslätande och Per Bolund protesterade i ordalag om att det inte alls handlar om hudfärg eller att det visst inte var den utlandsfödde läkaren som bränner bilar. Även om Stefan Löfven har fel, så tror inte jag att Bolunds bild av ”misslyckad integration” är speciellt vedertagen om den tar avstamp i hudfärg och läkare. Och hur följer det resonemanget från Löfvens påstående om misslyckad dito?

    1. Det finns ingen koppling mellan hudfärg och kriminalitet.

    2. Det finns ingen koppling mellan lyckad integration och kriminalitet.

    3. Alltså finns ingen koppling mellan misslyckad integration och kriminalitet.

    Även om slutsatsen är korrekt, följer den inte från premisserna.

  • A$AP Rocky borde ha gett dem sin telefon och sina pengar

    En rappartist, A$AP Rocky, med tillhörande livvakt blev trakasserad av ett par ungdomar som ville dra av dem prylar. Länge och väl blev ungdomarna bestämt avvisade, men det olyckliga slutet på historien blev att Rocky spöade upp dem rejält. Rocky sitter nu häktad, och givetvis har USA uttryckt sin önskan att få hem honom. Samma påtryckningar som Sverige bedriver när en svensk arresteras, gärna för något helt oprovocerat brott, hånas nu när de kommer från USA.

    Svenska Dagbladet frågar hur vi skulle ställa oss om det vore Zara Larsson som arresterats i USA efter att ha försökt att försvara sig?

    Idag är det ganska hög sannolikhet att ett barn bär värdesaker, vilket har orsakat att rån mot barn ökat i Sverige. Det har i sin tur fått den statliga televisionen att instruera barn, både i Lilla Aktuellt och i Barnkanalen, hur man ska agera i händelse av rån: Lämna ifrån dig telefon och pengar! Rockys chans till upprättelse i Sverige kanske skulle vara att göra en raplåt om att inte göra motstånd i händelse av rån.