Anders Hesselboms blogg

Kategori: Vindkraft

  • Problemen med vindkraft som måste lösas

    Vindkraft kan vara bra på många sätt, särskilt om den används som komplementärel av den som konsumerar el. Att ha en vindsnurra på tomten eller solceller på taket, kan minska elräkningens kostnad rejält, och kanske rent av göra räkningen negativ, så att du tjänar en slant på den el som produceras.

    Som det ser ut idag, kan inte vindkraft ersätta kärnkraften eller vattenkraften som baskraft, för produktionen är för ojämn. Systemet måste producera och konsumera ungefär lika mycket. Så om Sverige behöver producera 150 TWh, behöver kärnkraften och vattenkraften producera det, oavsett hur många vindparker vi bygger. Vindkraften kan generellt sett inte ersätta baskraften, men vindkraften gör elen dyr.

    När vindkraften inte levererar el, måste konsumenten ändå ta kostnaden för den. När vindkraften levererar el, betalar Svenska kraftnät ersättning till vindkraftsägarna för att stänga av sina kraftverk, eftersom elsystemet hamnar i obalans om man tillför mer el än vad som förbrukas, vilket innebär att vindkraften bidrar till höjda elpriser även när det blåser. Elen blir billigare när det blåser, tack vare elöverskottet, men den hade varit ännu billigare om vi inte behövde betala för att en massa vinkraftverk som måste stängas av. Du som levde på 1980-talet har upplevt en värld med mycket kärnkraft, utan vindkraft.

    I dagsläget är det mer rationellt att satsa på kärnkraft som baskraft, och betrakta vindens roll som potentiell baskraft som ett område som kräver mer forskning. Men redan idag kan både el och vind göra stor nytta om man betraktar det som komplement. En vindsnurra på tomten eller solceller på taket, kan göra stor nytta!

    Det stora problemet med vindkraften är fortfarande att den inte är utrymmeseffektiv. En vindkraftpark som producerar lika mycket el som Forsmark skulle vara 200 mil i kvadrat, utan att kunna ersätta Forsmark, eftersom vindkraften inte kan ta rollen som baskraft. Om vi bulldozar bort hela Blekinge och bygger en vinkraftpark där, har vi inte vunnit något.

    Och fortfarande, det är sorgligt att en och annan havsörn får sätta livet till på grund av vindsnurrorna, men där kan man ju tänka att huskatter dödar miljontals finkar varje år, vilket alltid påpekas när man uttrycker oro för örnen. Att en fink och en örn är helt olika djur ska man däremot inte tänka på, för båda är ”fågel”.

  • Vindkraftens baksida för miljön

    Att bygga ett vindkraftverk är en ganska dyr affär. På land kostar ett stort kraftverk ungefär 80 miljoner, men om det byggs avsides så kan kostnaden för infrastruktur och anslutning till nätet dra iväg rejält. Det är mer ekonomiskt försvarbart att bygga på land, eftersom havsbaserad vindkraft kan kosta en halv miljard per snurra. En stor del av kostnaderna för byggandet läggs på skattebetalarna, för om inte energibolagen kan göra vinst på vindkraftverken, så byggs de inte. Huvudägare för svensk vind är det statliga kinesiska bolaget China General Nuclear.

    De stora vindkraftsverken som finns idag har en förväntad livslängd på ungefär 20 år, vilket innebär att investeringen kostar 4 miljoner per år. Med en driftskostnad på 3 miljoner landar det på sju miljoner kronor per år, alltså 140 miljoner ovanpå bygget, totalt 220 miljoner för en snurra på land. Räknar man med att få ut 15.000 kilowattimmar per år, kostar elen 21 öre/kWh, plus skatter och avgifter. Det innebär att vinden ser ut att stå sig bra mot kärnkraften, men då måste man ta i beaktning att elen kommer när det blåser, och då har vi redan el från andra snurror, så det är svårt att tjäna pengar på vind. Det är därför skattebetalarna måste finansiera diverse bidrag.

    Men det stora problemet är avfallet. För dessa 20 år har enorma mängder mark röjts för att bygga infrastruktur (200 gånger mer mark än vad kärnkraften kräver), en grund bestående 800 kubikmeter betong och 100 ton armeringsjärn, ett torn, ett maskinhus och tre rotorblad. Rotorbladen är glas- och kolfimer, epoxi, PVC-skum och koppar för blixtskydd. Slutligen har vi ett par ton av sällsynta jordmetaller för generatorn. Detta avfall kräver miljoner år för att försvinna, och epoxi är egentligen oförstörbart – det omvandlas till miljöfarliga mikroplaster, vilket är ett av vår tids stora miljöproblem.

    Så nu när vår vindkraftspark börjar på att bli föråldrad och behöver bytas ut, så räcker det inte att låta skattebetalarna göra att China General Nuclear faktiskt kan tjäna pengar på att bygga ut vår infrastruktur, vi måste lösa avfallsproblematiken. Att som idag, gräva ner snurrorna, är inte hållbart, eftersom avfallet kommer att vara farligt i miljontals år. Avfallet från kärnkraft behöver hundratusen år på sig innan det är lika ofarligt som när det bröts, men bara 1000 år innan det är hanterbart av människan. Avfallet från vindkraft, främst epoxin, förgiftar faunan långsamt genom att ta sig in i organismer och skada dem över tid. Och här är volymen mycket större! Det största problemet med vinden är alltså inte att el inte kan lagras till när det är vindstilla, utan det är frågan om hur vi ska hantera vindkraften rent miljömässigt. På den punkten verkar ingen vilja ta ansvar idag.

  • Saker som ”finns” enligt socialister

    Diskussionen om vad som finns och vad som inte finns har varit närvarande länge inom filosofin (finns Gud, finns utomjordingar, finns Illuminati?) men frågan har nu flyttats till den vanliga samhällsdebatten. Dagens politiska diskussioner har successivt blivit mer och mer verklighetsfrånvända och mer och mer metafysiska. Inte minst har vi fått höra vad som inte finns. Artificiell intelligens (AI), modulära kärnkraftverk (SMR) och analfabetism.

    AI har funnits på teoretiskt plan sedan 1950-talet, och min första bok om AI skrevs 1984 med undertexten ”Make your micro think”, där ”micro” betyder mikrodator. De som påpekar att t.ex. språkmodeller inte är AI anser att intelligens inte är intelligens om den inte är mänsklig. Mänsklig intelligens kan inte återskapas, för den är för komplicerad, men AI är inte nödvändigtvis mänsklig intelligens, utan konstgjord intelligens. Konstgjord intelligens är inte nytt, det råkar bara ha blivit så pass bra att den som hungrar efter artificiell mänsklig intelligens har fått en chans att bli besviken. Det filmen Blade Runner presenterade som en avlägsen framtid är idag småpotatis, åtminstone för den som tolkar artificiell intelligens som en emulering av mänsklig intelligens. Målstolparna flyttades först när AI blev riktigt avancerad och tillgänglig för allmänheten. Innan de moderna språkmodellerna fanns, var alla överens om att AI finns.

    Socialdemokraternas Fredrik Olovsson är den starkaste förespråkaren av hypotesen att SMR inte existerar, trots att dessa har varit i praktiskt bruk i 70 år. Den första atomubåten är USS Nautilus (1954).

    I Sverige finns 800.000 analfabeter. Att vara analfabet innebär att man inte läser tillräckligt bra för att klara av sin vardag. Gemene man lyckas dock trolla bort problemet genom att definiera en analfabet som någon som inte förstår bokstäver över huvud taget. Återigen väger åsikter tyngre än fakta!

    Sen har vi fått höra om saker som finns, igen från Märta Stenevi: Vindkraftverk med lagring. Inför valet 2022 slängde MP:s språkrör socialismen överbord, och förkunnade att marknaden ska styra energipolitiken. Och det marknaden vill ha är enligt Stenevi just vindkraft med lagring. Tre gånger i sitt anförande bifogade hon tillägget ”det här är teknik som finns”. Om nu varken AI, SMR eller analfabetism finns, borde vi idag snubbla över vindkraftverk som ger el när det inte blåser så snart vi vänder oss om, och inte använda AI på jobbet. Men är det verkligen så?

  • Desinformation om vindkraft och fågellivet

    Är vindkraft verkligen ofarligt för fåglar? Följande bild sprids fortfarande när det gäller kraftslagens farlighet för fåglar:

    Kontot som delar denna bild på Threads, fireeye65, menar att vindkraften är ”långt ifrån det farligaste för fåglar”. Jag har tidigare bemött tanken att vindkraften är ofarligt för fågellivet eftersom 2,4 miljarder småfåglar äts upp av katter, i ett inlägg där jag ger min allmänna syn på vindkraftslaget.

    ”Bondkatter dödar pilfinkar. Vindkraftverken dödar färre havsörnar än katter dödar pilfinkar. Eftersom både pilfinkar och havsörnar är fåglar, är katter det stora problemet för fågellivet.”

    Lösdrivande ägarlösa katter står för ungefär 70% av dessa byten, och dessa borde naturligtvis skjutas av. Men framför allt är nästan inga av kattens offer havsörnar. Tvärt om, havsörnar äter katter. Det är alltså inte helt säkert att katters jakt på småfåglar är någon vidare räddning för de större rovfåglar som vindkraften tar.

    Det är dessutom något annat som inte stämmer med bilden. Handlar det om ”långt ifrån det farligaste energislaget för fåglar”? De andra posterna är inte kraftslag.

    Hur många fåglar dör på grund av kärnkraften? Kärnkraften lyckas inte ens leva upp till de 150 mänskliga dödsfall per biljon kWh som vindkraften orsakar.

    Man behöver därför skilja på vad som är klimatvänligt och vad som är miljövänligt. Vattenkraften är förödande för vandrande fiskar, men det är ett pris vi är beredda att betala för klimatvänlig el. Men vi kan inte, likt den rövare som fireeye65 försöker dra, säga att det kan accepteras för att övergödningen av östersjön är värre för fisklivet. Vi måste titta på den skada vattenkraft orsakar och ställa det mot värdet den skapar, och därmed avgöra om den är värd att satsa på.

    Andra fiskar äter fisk, björnar äter fisk, till och med vargar kan äta lax, om än bara huvudet (för att undvika inälvsmask). Men dessa är inga kraftslag, de är rovdjur. I vardagligt tal brukar man anklagande säga ”hur kan du jämföra vindkraft med katter” eller ”vattenkraft med björnar”, men det är naturligtvis tillåtet att jämföra vad som helst med vad som helst. Det många försöker säga är att det kan finnas ett kategorifel i att ställa vindkraft mot katter eller vattenkraft mot björnar. I vardagligt tal: Äpplen och päron.