Jag väntar med att uppdatera mina grafer tills det slutgiltiga valresultatet har presenterats, men det preliminära ser ut att stämma någorlunda bra, så regeringsalternativen borde det vara ganska tryggt att prata om. Trots att högern gjorde ett strålande riksdagsval (198 mot vänsterns 151) så är inte högern överens om regeringsfrågan.
Samtliga regeringspartier gjorde riktigt bra val. M fick 2 nya mandat och KD och L fick 3 nya mandat vardera. Men stödpartiet SD backade stort och tappade 11 mandat, vilket betyder att Tidö-alternativet inte längre har en riksdagsmajoritet. M+L+KD+SD får 173 mandat av de 175 som krävs för regeringsbildning.
Det borde vara en smal sak att riva upp Tidöavtalet, och låta både SD och C släppa fram en M-ledd regering med samma partier som sist (M+L+KD), fast utan ett Tidöavtal – SD har backat så de borde kunna acceptera att släppa fram en regering man inte har ett samarbetsavtal med. Genom att reducera SD till ett vanligt stödparti, löser man C:s bekymmer med det M-ledda alternativet, och så har man ett regeringsalternativ som stöds av hela högersidan (198 mandat).
Får inte högern till en regering, så spelar det egentligen ingen roll om vänstersidan bildar en minoritetsregering och hur den ser ut, eftersom vänstersidan är en riksdagsminoritet. Budgeten, varje skattehöjning och varje proposition kan röstas ner. Vi får fyra år av stiltje. Då är alternativet, att SD accepterar sin tillbakagång och släpper fram en M+L+KD-regering tillsammans med C, ett betydligt bättre alternativ, för då kan arbetet med att öka tillväxten, skära bort onödiga offentliga kostnader, sänka skatten och öka finansieringen av välfärden fortsätta.
Se även: Rösterna är räknade för valet 2026
Lämna ett svar