På sin hemsida har Socialdemokraterna publicerat en artikel där de förklarar att 9/10 människor i Sverige får mer pengar i plånboken med socialdemokratisk politik. Artikeln är bildsatt med ett stapeldiagram som visar hur stor förändring som sker i varje grupp.
Vi ser att 1/10 (grupp 1) får drygt 1 krona mer, 5/10 (grupp 2-6) får ungefär 50 öre mer, 1/10 (grupp 7) får 40 öre mer, 1/10 (grupp 8) får 20 öre mer och 1/10) får i princip ingenting. Den sista 1/10 får 75 öre mindre. Detta är per intjänad hundralapp.
I Sverige finns 7,5 miljoner som är 25+ år gamla, så varje tiondel representeras av 750.000 personer. Den där sista tiondelen förlorar därmed 750.000 * 0,75 kronor tillsammans per intjänad hundralapp, vilket är 562.500:-. Med en lön på 65.000:- i månaden så avstår envar i snitt 487 kronor och 50 öre av sin totala månadslön och det innebär att denna tiondel bidrar med 365.625.000:- per månad. att lägga på de övriga 9/10.
Om det inte vore för att rika människor är rörliga och stora pengar byter plats snabbare än små. De som har väldigt hög lön, typ 65.000:- i månaden, är personer som har en unik kompetens och en hög grad av flitighet. De har lätt att få jobb om de skulle vilja flytta sig, och de har lätt att få bostadslån. Det är högavlönade som tar sitt pick och pack och drar när de är missnöjda.
Det är dyrt att bo i New York, och år 2022 deklarerade guvernör Kathy Hochul att det skulle bli ännu dyrare för rika, och om det inte passar, så kan man dra till Florida. År 2026, med de höjda skatterna på plats och de rika skrivna i Florida, såg Hochul ett problem i ett lågt skatteunderlag i New York och uppmanade folk att flytta tillbaka. Man kan alltså inte räkna med att den som jobbar hårt och tjänar mycket, saknar en övre gräns för hur mycket de är beredda att lämna ifrån sig. De där 365.625.000 kronorna per månad, är förmodligen till stor del imaginära.
Rätt väg framåt är inte att beskatta de rika, utan att sänka skattetrycket totalt. Högskatteländer som Sverige, får in mer pengar till det gemensamma när skatten är låg, eftersom vi blir mer konkurrenskraftiga på exportmarknaden. Dessutom minskar de offentliga utgifterna när den privata sektorn får råd att ha fler anställda.
Som en liten bonus, hamnar färre människor under fattigdomsgränsen när de får behålla mer av sina pengar.
Lämna ett svar