Jag snubblade på ett avsnitt av podcasten ”Oskyddat samtal”, förmodligen för att algoritmerna vet att jag har tittat på Viktor Klemming vid några tillfällen. I avsnittet svarade man på lyssnarfrågor, och 42 minuter och 57 sekunder in tar de sig an följande fråga: Finns fåglar? Segmentet pågår i ungefär fyra minuter.
De flesta skulle säkert svara ja på den frågan även om en dogmatisk anhängare av någon filosofisk inriktning gärna skulle problematisera det svaret. Jag vill kommentera några påståenden som görs i podcasten medan Viktor Klemming och Gustav Härdner diskuterar ämnet. Jag fastnar lite vid tre olika underämnen som jag gärna vill kommentera:
1. Forskarna har bara hittat färdiga arter
2. Skulle evolutionen bevisas av att man kan avla en varg till en chiwawa på sju generationer?
3. Allmänt prat om tasmansk tiger och tasmansk djävul
Forskarna har bara hittat färdiga arter
Klemming börjar med att berätta att han läser en kreationistisk bok som lyfter argumentet att det inte finns några felande länkar. Argumentet bygger på att om arternas mångfald förklaras av gradvis förändring, så skulle vi hitta mellanformer när vi gräver fram fossil. Klemming exemplifierar med att det inte finns någon blandning mellan människa och apa, och inte heller någon blandning mellan dinosarie och fågel. Det enda som hittas är ”färdiga arter”.
De enda arter som är ”färdiga”, är de som har dött ut. Arter som lever kommer inte kunna producera identiska kloner av sig själv (om än snarlika). Idag kan många föräldrar identifiera sina barn bland andras, vilket bevisar att förändring sker. I den fossila databasen ser arter olika ut beroende på när de hittades (vilket Klemming erkänner). Härdner är inne på konkurrens och nämner att en chimär (t.ex. en kentaur) skulle ha blivit mördad av den för tiden och platsen dominanta arten, vilket säkerligen är sant, men evolution handlar om arters utveckling, inte nödvändigtvis om just chimärer.
Skulle evolutionen bevisas av att man kan avla en varg till en chiwawa på sju generationer?
Härdner försöker förmodligen styrka evolutionsteorin genom att påpeka att människan tämjer och förädlar arter. Därefter pratas det mellan poddarna om korsningar som liger och mulåsna, som båda är sterila.
Men förädling bevisar inte evolutionen, den bevisar genetiken. Människans avel av djur exploaterar det faktum att gener kan blandas och gå i arv. Evolution lägger ett påstående till på bordet: Det finns ett naturligt urval, som innebär att de individer som är bäst anpassade till sin miljö har störst chans att överleva till att skaffa avkomma (som inte är identiska kloner av sin eller någon av sina föräldrar). En liger kan inte uppstå i naturen, eftersom lejon och tiger inte interagerar med varandra, men två tigrar kan skaffa avkomma i det fria, och avkomman kommer inte riktigt vara lik den ena eller andra föräldern, och den kommer att utsättas för ett naturligt urval: Den kommer kanske klara att skaffa föda, den kommer kanske undvika att dö och den kommer kanske att få egen avkomma. Om inte den, så någon annan tigers avkomma, vilket leder till en successiv förändring. Om ingen tiger förökar sig, är arten utrotad (och därmed ”färdig”).
Allmänt prat om tasmansk tiger och tasmansk djävul
Den tasmanska tigern är ett slags varg (hund), som fick sitt namn efter ränderna på kroppen. En tasmansk djävul är ett pungrovdjur, och det största (idag levande) köttätande pungdjuret. En tasmansk tiger kan inte få barn med en sibirisk tiger, för den sibiriska tigern är en katt, medan den tasmanska tigern är en hund. Avslutningsvis, innan man går till nästa lyssnarfråga, erkänner Viktor Klemming att fåglarna förmodligen är besläktade med dinosaurierna, vilket är korrekt. Och det innebär också att Klemming erkänner förekomsten av evolution (vilket jag såklart hade förväntat mig av honom).
Det är bra att Klemming läser pseudovetenskapliga böcker. Jag gör detsamma. Mig veterligen är det ett bra sätt att förstå hur folk som inte accepterar vetenskap resonerar. Jag vill tacka både Viktor Klemming och Gustav Härdner för fyra intressanta minuter, men jag vill samtidigt passa på att påminna om att det är bra att förhålla sig kritiskt till det man läser och att kontrollera alla källor bakom de påståenden som görs i texten, även om man gillar texten.
Lämna ett svar