Jag är inte förtjust i tanken på att de superrika ska beskattas hårdare, som gror det socialdemokratiska partiet. För det första behöver inte det gemensamma ha mer pengar, det gemensamma behöver bli bättre på att prioritera. För det andra har vi sett att högskatteländer inte får mer gemensamma medel genom att höja skatten, utan genom att sänka den. För det tredje kan de superrika drabbas på oönskade vis, och då tänker jag inte på miljardärerna, för deras kapital kan ofta flyttas för att uppnå mer gynnsam beskattning.
I Sverige betalar företag en fastighetsskatt, som företagen lägger på sina kunder, men privata bostäder är undantaget. Det innebär att de superrika som lyckas landa en hyresrätt betalar en skatt som den som äger sitt boende slipper betala. Det finns ett internt tryck i partiet på att återinföra fastighetsskatt för den som äger sitt boende, men jag tror inte att det kommer att ske inom någon snar framtid.
Partiet har i stället en annan liten överraskning för villaägarna, i form av en bankskatt som bostadslångivarna kan lägga på sina kunder. Därmed lyckas man fånga upp både de superrika som bor i hyresrätt och de superrika som äger sitt boende. Samtidigt varnar man, som en del av valkampanjen att ”din hyra kan öka med 78% om Ulf Kristersson får bestämma”, med hänvisning till s.k. marknadshyror.
Många länder reglerar hyror, men endast Sverige har ett bruksvärdessystem, där hyrorna förhandlas mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna. Utan bruksvärdessystemet eller med helt oreglerade hyror, kan det vara väldigt dyrt att bo. Men att något är marknadsmässigt betyder inte bara att det är dyrt. Tvärt om, i avbefolkningsområden betyder marknadshyror att hyresvärden hellre ger en väldigt låg hyra än att låta huset stå tomt utan att generera någon inkomst, för fastighetsskatten hyresvärden drar in från de boende för att betala till staten, måste betalas oavsett om man har en kund att lägga kostnaden på eller ej.
Det bästa exemplet på att något marknadsmässigt inte nödvändigtvis behöver vara dyrt, eller att något som är reglerat är billigt, är Sveriges Television (SVT). Vi betalar 1200:- per person och år för SVT, vilket låter lite, om det inte vore för att ingen tittar. Personer under 30 kopplar över huvudet taget inte in sin TV till det linjära tv-nätverket, och SVT:s tittare minskar med en person per dödsfall i Sverige, och ökar med exakt 0. Så skulle SVT:s tittare betala för kanalen, skulle de behöva lämna hus och hem för då sina dating-program, sina feta hundar och sina AI-genererade barnprogram. Trots att SVT:s budget är reglerad! Detta beror på att SVT gör av med mer pengar än vad marknaden efterfrågar, för marknaden vill att pengarna ska gå till programproduktion, och endast regleringen möjliggör detta.
Skulle det vara frivilligt att betala för SVT, skulle de antingen behöva göra mer seriösa tv-program eller behöva skära kostnaden för sin produktion, genom att backa på administration och byråkrati för att få mer tv-produktion per inkommande krona. Skulle ForumCiv finansieras av en frivillig medlemsavgift, skulle den vara extremt hög, för att marknaden inte efterfrågar deras arbete. Och vi ser också att en OEM-licens på Windows 11 Home är en engångskostnad på 150:-, trots att Windows 11 är en väldigt mycket mer avancerad produkt än vad ForumCivs demokratifrämjande popvideos är. Skulle Microsoft börja ta hutlöst betalt, skulle deras användare välja Linux i stället! Att något är marknadsmässigt, betyder alltså inte att det är dyrt.
Lämna ett svar