Anders Hesselbom

Klippet innehåller 7 påståenden från Dawkins och lika många svar (ofta med nya påståenden) från Gustavsson, och här är snabbversionen (4-7 finns här) där jag försökt att identifiera andemeningen i deras repliker.

Gustavsson påpekar först att det är dålig retorik att jämföra gudstro med tro på älvor, vilket det är, men det är också relevant eftersom det är samma sak ur det epistemologiska perspektivet. Den som tror sig ha en personlig relation med älvor och tror att han är älskad av älvor, har ingen bevisbörda alls. Men den som säger att älvor finns behöver definiera ”finns” och sina skäl för påståendet för att kunna kräva att bli tagen på allvar. Det kan liknas med att påstå att gud finns.

Men Gustavsson påpekar att folks uppfattning om verkligheten är relevant för hur verkligheten ser ut. Eftersom ingen tror på älvor så finns de inte, men eftersom frågan om gud inte är avgjord, så kanske han finns. Ett dubbelfel från Gustavssons sida. Vad man tror följer självklart inte till hur något är, och alla konkreta definitioner av gud har avfärdats – vetenskapen har gått vidare.

Han påpekar också att forskare tror på gud, men de flesta har nog en personlig tro eller förhoppning. Extremt få vetenskapsmän skickar in en artikel som hävdar guds existens för granskning. Och om det vore relevant vad forskare ”tror”, varför inte bara acceptera att gudstro är vanligare utanför den vetenskapliga atmosfären än inom och ta det som skäl att inte tro på gud?

Och till sist exemplifierar han på bevisbördan av en icke-existens med påståendet att det inte finns en bomb i huset, och att man måste argumentera för sin sak oavsett om man tror eller inte tror på gud. Förmodligen vet inte Gustavsson vad ateism är. Det är konstigt att samma person som tänker att det saknas skäl att tro att det bor enhörningar på månen legitimerar frånvaron av tro att det bor enhörningar på månen, anser att frånvaron av skäl att tro på gud genererar något slags krav att påvisa detta. I själva verket borde han lägga sina skäl att tro på bordet innan han kräver att de ska tas på allvar, granskas och utvärderas. Det enda han uppnår är att exponera sin egen kognitiva bias. Av allt som inte finns på riktigt, antas gud vara det enda som har en gräddfil när frågan ska undersökas

För att bemöta detta hävdar Gustavsson att många argument för guds existens hävdar att gud är den bästa förklaringen till det Universum vi ser omkring oss, så igen ger han uttryck för vanföreställningen att verkligheten anpassar sig efter den karta han ritar.

Därefter säger han att för att etablera att någon inte tror på gud så räcker det inte att personen kritiserar framlagda skäl att tro på gud. Att etablera att någon inte tror på gud medför en bevisbörda att Universum uppstått utan en gud, enligt Gustavsson. Men en ateist kan säga att gud kanske trollade fram Universum eller bara att han inte vet. Eller att han lutar åt att acceptera Big Bang-teorin. ”Jag tror inte att X (t.ex. gud) orsakar Y (t.ex. Universum)” betyder egentligen inte att man har en egen lösning – det som hävdas är att man inte accepterar en specifik lösning.

Gustavsson anser att ju mer extraordinärt ett anspråk är, desto mindre bevisbörda följer med anspråket. Att någon kan designa ett äpple är otänkbart, men att Universum är designat är så extraordinärt att det nästan är självklart! Universum ser ut att vara designat, och således är det designat! Tänk om Dawkins hade sagt att fem myror är fler än fyra elefanter. Gustavsson, som slaviskt anser att sin karta definierar verkligheten, skulle hävda att fyra elefanter är så mycket mer än några myror. Det är korrekt – fyra elefanter är mycket mer, men det avhandlar inte det ursprungliga påståendet om antalet organismer.

Därefter bjuder Gustavsson på ett ganska obegåvat argument: Darwin avhandlar biologi, inte Universum. Underförstått säger han att eftersom människan är designad att leva i just vårt Universum måste gud ha skapat oss. Men det kan också förklaras av den antropiska principen, alltså att påståenden om universums specifika attribut endast görs av varelser som evolverats till sitt specifika universum. Man behöver inte anta design, man kan ha ett öppet sinne, och hade verkligheten varit annorlunda, hade frågan varit annorlunda! Såvida inte man tror att det är sin karta som definierar verkligheten, förstås.

Gustavsson påpekar också att utsagan egentligen inte träffar guds existens. Det stämmer, det träffar blott argument som används av Gustavsson när frågan om guds existens avhandlas. Och kyrkan ”hedrade” Darwin genom sin begravning. Visst, men accepterade de hans teori? Självklart uppskattar kyrkan en begåvad vetenskapsman, men ämnet handlar om vad man tror eller inte tror om verklighetens beskaffenhet. På den punkten är t.ex. Katolska kyrkan väldigt tydlig: Kreationism och teistisk evolution accepteras, vetenskaplig evolution accepteras inte.