Var gärna en Kristersson, men var inte en Sima

2025-09-10

När den nytillträdde sjukvårdsministern Elisabet Lann svimmar på sin första presskonferens, visade vise statsminister Ebba Busch framfötterna och förstod precis vad situationen krävde. Statsminister Ulf Kristersson hanterade situationen betydligt sämre. Chocken av att vända sig om precis lagom för att se sin kollega rasa handlöst ner i golvet fick honom att fumla fram och tillbaka, medan Busch, som förvisso hade ett par sekunder till på sig att uppfatta händelseförloppet, agerar snabbt.

Eventuellt hade Ebba Busch klarat situationen bättre än Kristersson även om det vore hon som överraskades av en kollega mitt i fallet, och om det var Kristersson som hade de där extra sekunderna av bakgrund, för människor kan chockeras av olika saker, och hantera det olika bra. Jag hade definitivt inte hanterat situationen bättre än Kristersson, men jag är bra på andra saker, och samhället kan blomstra för att folk är olika.

Personer som sett denna incident på tv verkar inte förstå vad de tittar på. De tror att Kristersson rättar till slipsen. Skulle de se mig i chocktillstånd skulle de förmodligen tro att jag passar på att klia mig på halsen när en vän och kollega svimmar. Men han rättar inte till slipsen, han gör en sådan gest medan hans hjärna inte fungerar på ett sätt som situationen egentligen kräver, på grund av händelsen, hans neurologiska konfiguration och på grund av andras insatser. Tror man att han rätar till slipsen, så borde också tro att han tycker att en avsvimmad kollega är ett bra tillfälle att betrakta rummet från hur det ser ut några decimeter till höger och till vänster om sin nuvarande plats, eftersom han gick fram och tillbaka i sidled. Det är inte en rationell handling, det är irrationell handling från en chockad person.

De som betraktar detta på tv från en trygg plats, och kommer fram till att Kristersson är en person som vill räta till sin slips om en kollega svimmar framför hans ögon, är inte i chock. De är bara väldigt, väldigt, väldigt okunniga människor. De vet inget om sociala relationer, om emotionellt engagemang eller om empati. Jonna Sima, Matilda Ernkrans eller Kristin Lundell. Skitmänniskor som knappt en mor kan älska. Samma personer som gnällde över att Kristersson inte hade kavajen knäppt år 2022, men som inte reagerade på att statsepidemiolog Anders Tegnell hade utförde sitt ämbete i en vanlig kofta.

Mycket kritik från vanligt folk avslöjar att gemene man vill att statsministern ska vara en överbefälhavare. Man ser inte en statsminister som den administrativa regeringschef han är, utan som en militär. Men människor är olika, och du kan vara en ytterst lämplig statsminister, trots att du inte är en lämplig militär. Jag jobbar som datorprogrammerare, för att jag är bättre på datorprogrammering än jag är på första hjälpen! Jag svimmar när jag ser blod! Folk är olika, och Ebba Busch är ett exempel på person som har bevisat att hon har det i ryggmärgen att rycka ut (vilket kan vara en del av förklaringen till varför sådana som Jonna Sima verkligen inte tycker om henne).

Med svensk instinktiv krishantering i huvudet, vill jag berätta om mordet på krigsflyktingen Iryna Zarutska på ett tåg i North Carolina. En amerikan skär halsen av henne helt oprovocerat och går därifrån. Hennes medpassagerare (och s.k. medmänniskor) tittar på henne, och fortsätter sedan med sitt. Till slut får hon hjälp av en man från en annan tågvagn, men hon avlider av sina skador. Att agera ineffektivt i panik, betyder åtminstone att du bryr dig. Om personen du sitter bredvid blir mördad, och du nätt och jämnt lyfter på ögonbrynen, då har du problem. Hur skulle Jonna Sima reagera?

Kategorier: Jonna Sima, Kultur

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *



Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.