Anders Hesselbom
Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
Även feminister bör skilja på korrelation och kausalitet
2015-01-27
I skrivande stund har Feministiskt Initiativs partiledare 15:51-kampanjens symbol på sin profilbild. 15:51-kampanjen anspelar på följande: Eftersom kvinnor bara tjänar 85,7% av männen, så jobbar de gratis 14,3% av sin arbetstid, och om man slutar kl. 17:00 (100%) jobbar kvinnor gratis efter kl. 15:51 (85,7%).
Och mycket riktigt tjänar kvinnor bara 85,7% av vad män gör. Skeptikern kommer säkert ställa sig frågan vad detta beror på. Beror männens högre lön på att de är män, och kvinnornas lägre lön på att de är kvinnor?
Tänk dig en man som arbetar som systemutvecklare för 42 000 kr/månaden och en kvinna som arbetar som underskötare för precis hälften, 21 000 kr/månaden. Det som orsakar löneskillnaden mellan mannen och kvinnan i detta exempel, är inte med nödvändighet deras kön, utan deras olika yrkesval. Lönen korrelerar med kön, men det finns inget orsakssamband. Om mannen är plattfot, kan man lika gärna säga att plattfotade personer tjänar dubbelt så mycket som hålfotade, men om det inte finns någon kausalitet mellan hög lön och platta fötter, kan man inte säga hålfotade personer är lönediskriminerade.
För att få en mer rättvisande siffra måste man kompensera för olika faktorer, som t.ex. yrkesval. Om vi jämför en manlig och en kvinnlig undersköterska och låter skillnaden vi hittar bidra till den totala skillnaden, har vi kompenserat för yrkesval, och får ett mer korrekt svar på vår fråga om löneskillnaden mellan män och kvinnor. Män tjänar i snitt 20 224 kr/månaden och kvinnor tjänar i snitt 20 153 kr/månaden på sina sjuksköterskejobb. Men vi vet fortfarande inte om den kvarvarande skillnaden (71 kr eller 0,35%) verkligen beror på kön eller verkligen är ett uttryck för könsdiskriminering.
Och faktum är att skillnaden som verkligen beror på kön kan vara större än 0,35%, eftersom skillnaden mellan män och kvinnor kan öka när man kompenserar för fler faktorer som t.ex. utbildning och erfarenhet. Men den som sväljer den okompenserade skillnaden (14,3%) bryr sig förmodligen mer om det bakomliggande politiska motivet än om vad siffran egentligen säger. Du kanske har hört att ”det är bra att problemen blir belysta”, men jag skulle snarare säga att det är stigmatiserande att konstruerade problem står i vägen för de faktiska problemen.
Kategorier: Uncategorized
14 svar till “Även feminister bör skilja på korrelation och kausalitet”
Lämna ett svar
Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.
En kopp kaffe!
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Följ mig
|
|
|
|
Tror du yrkesval har någonting med kön att göra? Tror du det finns någonting i arv, miljö,normer eller förväntningar som gör att män och kvinnor i större utsträckning väljer vissa yrken?
Tror du det ligger något i att antalet män/kvinnor i en viss yrkeskategori påverkar statusen och löneläget?
/Richard
Yrkesval är en faktor, och vilka val man gör, kan till viss del vara ett uttryck för könsstereotyper. Detta är inte heller hela sanningen, men det är en del av den, för båda könen.
Har du körsbärsplockat eller uppvisar alla (de flesta /ett avgörande antal) yrken samma resultat som visas för sjuksköterskor och fritidsledare? Två är hur som helst för få.
I de allra flesta fallen tjänar männen mer än kvinnorna, men inte speciellt mycket och inte allena för att de är män.
Det heter inte könsstereotyper. Det heter könsskillnader och de är alldeles otroligt verkliga.Självfallet finns det självlärda dumskallar som alltid kommer att påstå motsatsen, men det roliga är, att det inte finns några relevanta fakta, som talar för dem. Att yrkesval sker medvetet eller undermedvetet utifrån den premissen är naturligtvis givet. Löneskillnaderna är däremot från början en effekt av empirisk behövlighet, sedermera ett resultat av anekdotiskt tyckande. I min bok skulle tex nationalekonomer ha en usel lön, eftersom de aldrig uträttar något värdefullt. Ungefär tio gånger mindre värdefullt än läkare.Men det är i sin tur subjektivt tyckande.
För dem som inte förstod är könsskillnader anatomiskt analyserbara skillnader, som tex förmåga att föda barn och dia dem. Å andra sidan med större muskelmassa, större muskelsnabbhet och lämpligare hävstänger i skelettet. Alltså "häftigare motor". Det är även skillnader i hjärnans anatomi, men där är analysen ännu på barnstadiet.
Givetvis finns könsstereotyper. Det kan gott erkännas utan att man för den sakens skull förnekar könsskillnader.
Svarta män tjänar ungefär 70% av vad vita män tjänar i USA. Tror du det har något med etnicitet eller rasism att göra eller är det bara att de väljer lite olika karriärer?
/Richard
Vilka karriärer som är tillgängliga, kan mycket väl bero på diskriminering. Nu är inte jag påläst om situationen i USA, men jag tror inte att vi har något att vinna i kampen mot diskriminering genom att försöka förvilla i frågan.
Är det försök till fördjupning och analys som är förvillande?
Eller är det att hänvisa till utbildningsnivå trotts att kvinnor generellt har längre och högre utbildning än män?
Det skulle vara intressant att höra vad de "konstruerade problemen" är enligt dig?
/Richard
Jag har nyss skrivit en bloggpost om det. Kvinnor har lägre lön på samma sätt som har större sannolikhet att dö på jobbet.
Och vi ska bara lämna statistiken där utan att granska bakomliggande faktorer, ungefär som när vissa helt korrekt påpekar att mörkhyade invandrare begår fler allvarliga våldsbrott än helyllesvenskar? Även om det är en sann beskrivning av världen är den ju väldigt inkomplett. Dessutom har du själv medgivit i kommentarerna att faktorer som yrkesval kan innehålla delar av diskriminering. Kvinnor har som sagt högre och längre utbildning än män. Så vilka ben har du kvar att stå på?
/Richard
Brå påstår att brottsligheten sjunker, trots att invandringen ökar. Det borde rimligen få dig att fundera på om du inte dömer ut invandrare lite för fort?
Anders
Jag undrar så över hur Brå räknar.
Varje dag rapporteras om brott av olika slag, bara i Göteborg skjuter folk varandra i knäna i stort sett varje vecka. Peter Wolodarsky anser att man inte ska rapportera så mycket (såg ej reportage, har bara hört) för att inte oroa? eller vad det var.
Jag minns min uppväxt i Stockholm som enormt trygg. Jag var aldrig rädd trots att jag åkte spårvagn ensam genom stan varje dag, inte sällan även på kvällar och i mörker. Ingen pratade om halsbandsryckningar, mord, skjutningar, åldringsrån, gängkrig, hatbrott, gruppvåldtäkt eller ens vanlig våldtäkt. Tumba-Tarzan fanns förstås, och så var det Kerstin-mordet 1955. Sen var det liksom inte mer.
Bilbränder fanns inte, skolor och förskolor brann inte ner, inga romtält vandaliserades eller brändes. Ingen helikopter hovrade över stan med värmekamera och sökarljus. Brandbilen måste aldrig invänta poliseskort innan de vågade köra in i området där några startat mordbrand.
En gång på 50-talet körde en buss genom räcket på Essingebron, en granne till oss såg det och svimmade. Men inga flickor ramlade från balkonger och slog ihjäl sig. Kvinnor höggs inte ner på öppen gata av make som inte vill bli lämnad, eller i sitt hem av samma orsak. Små flickor torterades inte till döds med brödkavel av sin moster. Och narkotika – vad var det för något?
I alla fall pratades det inte om dessa brott. Var det så att man bara mörkade?
Hur räknar Brå? Vad jämför de med?