Anders Hesselbom
Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
Dåliga försök att legitimera religion, del 76 av 100
2013-10-20
I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttiosjätte som tar upp det populära komplexitetsargumentet.
Biologi är komplicerat, och biologiska entiteter tenderar att vara otroligt komplicerade kemiska strukturer. Egentligen är komplexitetsargumentet inte ett argument, eftersom det vilar på en premiss om att komplexitet antyder design, utan att förklara varförkomplexitet ska antyda design. Men det finns ett enormt förtroende för att komplexitet verkligen antyder design, och kreationistiska populärvetenskapliga organisationer dedikerar allt sitt propagandamaterial till att påvisa att biologi är komplicerat. Biologer förnekar inte att biologi är komplicerat, men kreationister belyser komplexiteten i syfte att plantera ett litet frö av misstro i sin publik: ”Hur kan detta avancerade ha tillkommit utan designer?”
Förhållandet mellan komplexitet och design försvaras genom analogier som bygger på den gamla urmakaranalogin. En person går på en strand och hittar en klocka. När han ser klockan förstår han att det måste finnas en urmakare. Alltså har människan en inbyggd förmåga att identifiera design.
En uppenbar svaghet i argumentet är att personen som reagerade just på klockan, förmodligen passerade sand, stenar, rötter, grästuvor och annat. Alltså, om vi verkligen kan identifiera design intuitivt, så borde vilken riktig biolog som helst tycka att det är helt vettigt att personen reagerade just på klockan, eftersom klockan är en designad struktur medan rötter och grästuvor är naturliga strukturer – alltså strukturer som saknar designer.
Intelligent Design-rörelsen skyddar sig från detta genom att skilja på allmän komplexitet och specificerad komplexitet, där allmän komplexitet är vilken komplicerad struktur som helst – både en hög med drivved och en cellkärna, medan specificerad komplex är informationsbärande komplexitet som inte kan förklaras på naturlig väg. En serie av bokstäver är en allmän komplexitet men en läsbar text är en specificerad komplexitet. Kreationisten och teologen William Dembski menar att det är precis detta som SETI letar efter (vilket SETI dementerat).
En analogi som Dembski själv använt är att om du kör bil genom Amerika och stöter på t.ex. Mount Rushmore National Memorial, så kommer du snarare att tänka att det är en skicklig design än att du tänker att det är fantastiskt att naturliga fenomen som t.ex. erosion från vind och vatten kan åstadkomma strukturen. Det är givetvis korrekt, men kan det överföras till biologin?
Det förbryllar mig att frågan om arternas mångfald över huvudet taget kan betraktas som kontroversiell. Inte ens i svensk kurslitteratur för grundskolan törs man undervisa om evolution, utan att bifoga klausulen att syftet med kursen är att presentera den vetenskapliga förklaringen – inte att påverka någons personliga föreställning i frågan om skapelse och evolution. Personligen finner jag denna klausul mycket märklig, eftersom det rimligen borde gälla räkning eller vilket annat ämne som helst. Jag personligen tror att 2 + 2 är 4, men den som inte tror det måste godkännas i ämnet räkning, om hans professionella uppfattning i frågan är att 2 + 2 är 4, helt oavsett om den personliga uppfattningen är någon annan. Utbildning är utbildning, inte tankekontroll. Och anledningen till att frågan om evolution inte borde vara kontroversiell, är att evolution är så enkelt att begripa på ett konceptuellt plan. Mycket enkla drivkrafter används för att förklara mycket komplicerade fenomen. Alltså, hur komplicerad en organism än må vara, är fenomenet som förklarar organismernas mångfald enkelt, och invändningarna mot att jag påstår detta kan nästan alltid förklaras av att åsiktsmotståndaren är offer för missrepresentation av fenomenet evolution.
Mount Rushmore National Memorial har helt enkelt inte sex, klonar sig inte, eller något annat, och det Demski missar är att urmakaranalogin inte spelar honom i händerna. Det vore rimligare att ifrågasätta hur livet uppstod, då detta är en fråga där vetenskapen har mycket mindre att säga. Evolutionsteorin är inte ett korthus byggd på sand, men människans förståelse av den naturliga världen är full av hål där kunskapsluckornas Gud kan bo – evolutionen är inte ett sådant hål. Hur enkla strukturer kan förvandlas till specificerad komplexitet när det utsätts för förändring, selektion och urval, kan simuleras på en enkel hemdator, eller till och med en lite mer avancerad miniräknare.
Kategorier: Uncategorized
Ett svar till “Dåliga försök att legitimera religion, del 76 av 100”
Lämna ett svar
Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.
En kopp kaffe!
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Följ mig
|
|
|
|
Sådan här debatt deltog jag i på 60-talet. På gymnasiet hade vi en strängt from kristendomslärare. Han gjorde klassen till ateister.
En språklärare vi hade var ateist och signalröd dubbel-maoist. På hans lektioner var vi Jehovas Vittnen. Så fort han sade något utanför sitt ämne – det gjorde han ofta – sade vi: "Men Käre Herre Gud!"
Våra åsiktssvängningar var tydligen skadliga för honom. De smittade. Han blev senare troende på en UFO-Jesus. Den var en snällt larvig variant av den elakt muterade och multiresistenta scientologin.
Jag oroar mig för det som hände språkläraren. Tänk om det smittar tillbaka! Jag vill gärna tro på Darwin, men törs inte släppa min Bibel och kanske hamna i tro på en grön Jesus. Vad gör jag?
Borde vi inte återinföra kristendomsämnet i skolan tillsammans med strängt fromma lärare? Det mådde vi ju bra av.