Anders Hesselbom

Svenskens fertilitetsgrad är ganska låg, omkring 1,7. För en bibehållen befolkning behöver fertilitetsgraden ligga på 2.1. 1,7 är ett snittvärde. Det finns grupper av kvinnor som skaffar färre barn och det finns grupper av kvinnor som skaffar fler barn. Den kvinna som skaffar 0-2 barn kommer att förlora betydligt mindre pengar på ett slopat barnbidrag än den kvinna som skaffar 5-6 barn, särskilt givet flerbarnstillägget. Det innebär att det ekonomiska incitamentet att sänka fertilitetsgraden inte påverkar den som redan planerat att skaffa få barn lika mycket som det påverkar den som har planerat in många barn i sitt liv.

För ett barn handlar det om 1.250 kronor i månaden och för sex barn och 11.740 skattefria kronor i månaden (barnbidraget på 1.250:- gånger 6 plus flerbarnstillägg på 4.240;-) för barn under 16 år.

De pengar som frigörs när Försäkringskassan inte längre behöver betala ut barnbidrag kan användas på ett par olika poster. Föräldrapenningen kan höjas kraftigt. Föräldrapenningen betalas ut under betydligt kortare tid, så den borde kunna höjas med mer än de pengar som annars hade gått ut till barnbidrag. Jobbskatteavdraget skulle kunna höjas. Jobbskatteavdraget gynnar både låginkomsttagare och arbetslinjen, och arbetslinjen i sin tur gynnar samhället i stort. Barnbidraget däremot, är ett platt bidrag. Oavsett hur rik eller fattig du är, oavsett hur mycket eller lite du tjänar, är bidraget lika stort. Det innebär att det är ett större ekonomiskt incitament för en låginkomsttagare att skaffa många barn än det är för en höginkomsttagare, eftersom barnbidraget har större chans att ersätta annan inkomst för en som tjänar lite pengar. Oavsett hur pengarna tjänas, ger bidraget ett incitament att dra på sig sådana utgifter som fler barn faktiskt är, till den som tjänar minst.

Och det är den som tjänar minst som har mest att vinna på att faktiskt få behålla sina pengar – skatt drabbar ingen rik. Den hundralapp man jobbar ihop till är lika bra som den hundralapp man får i bidrag, om inte lite bättre. Den nuvarande regeringen har t.ex. stora problem med att försöka sekretessbelägga elstödet, men det är ett konstruerat problem som vi inte hade behövt att bekymra oss om, om vi hade haft sänkt skatt på el, alltså billiga elräkningar istället för dyra elräkningar med ett elräkningsbidrag.

Jag anser därför att ett avskaffat barnbidrag, ett höjt jobbskatteavdrag och en höjd föräldrapenning är billigare för kollektivet, slår ut mer rättvist och gynnar arbetslinjen.