Anders Hesselbom

Gängens värsta fiende firar Pride

2024-08-04

Gängens värsta fiende, kommunpolitikern Jan Jönsson (L), som krossade de kriminella gängen genom tidiga insatser som stoppade rekryteringen, har deltagit i årets Pride-firande.

Jag själv ämnar att delta i Pride-firandet i Örebro och tänker gå i Pride-paraden tillsammans med Humanisterna. Jag är tidigare ordförande för Humanisterna Örebro, men lämnade styrelsen efter några års arbete, och bistår nu med föreläsningar, eller vad det kan vara, när den nya styrelsen ber om hjälp. Jag är fortfarande en stolt medlem och jag försöker fortfarande lobba för frågor som jag tycker är viktiga för Humanisterna att ta i beaktning. Att verka för HBTQ-personers erkännande och lika rättigheter, oavsett sexuell läggning och könsidentitet, är för mig ett väldigt enkelt val, men jag kommer från ett helt annat håll än gängkrossare Jönsson. Så här skriver han på X:

Efter att jag fick vara dragqueen för en dag förra våren har jag träffat många dragartister och andra kulturarbetare som berättat om att de blir utsatta för mycket hot och hat, och att det dessvärre har ökat under året.

Till sitt stöd, hade gängkrossare Jönsson klätt sig i drag.

Att vara dragartist och kulturarbetare är inte nödvändigtvis samma sak som att vara en HBTQI+-person. Det finns en överlappning, men primärt är artisteri och kulturarbete något du gör för att roa andra, medan din sexuella identitet är något som handlar om dig själv och ditt eget välbefinnande.

Om någon frågar mig om min sexualitet, så blir svaret garanterat att de inte har med det att göra. Att kunna säga så, är ett privilegium. Jag företräder inget som är undanskuffat eller underrepresenterat – jag gillar brudar.

Att vara sångare i Queen är inte samma sak som att vara en HBTQI+-person. När Freddie Mercury fick frågan om sin sexualitet, blev svaret att de inte har med det att göra. Förmodligen för att han behövde skydda sin image, till skillnad från mig som inte hade något intressant att säga till svars. Sedan dess har Queen haft två andra leadsångare, där den ene inte var någon HBTQI+-person över huvudet taget (Paul Rodgers), och den andre var öppet homosexuell (Adam Lambert). Till skillnad från Freddie Mercury.

Att vara kulturarbetare är inget som med nödvändighet väcker folks irritation. När så sker, tycker jag absolut att det ska vara den som inte kan kontrollera sina känslor, som ska ta ansvar för att konsumera annan kultur.

Blackface är en underhållningsform som går ut på att en vit person klär ut sig till en stereotyp av en svart person, för att i syfte att roa parodiera svarta personer. Av högst förståeliga skäl dog underhållningsformen ut. För den som vill betrakta ett exempel av ett sådant spektakel, kan titta på julfilmen Värdshuset Fritiden (1942) med Bing Crosby och Fred Astaire.

Lika lite som blackface-artister av nödvändighet måste vara transsvarta, behöver dragartister vara transpersoner. Det finns såklart en överlappning, men orden betyder helt olika saker.

En dragartist är typiskt en man som klär ut sig till en överdriven stereotyp av kvinnor, och humorn bygger på att dessa överdrivna stereotyper blir roliga, särskilt när det inte ens är en kvinna under masken. Bilden på gängkrossare Jönsson ovan visar precis sådana överdrifter. Inte ens Alice Timander kunde mäta sig med Jönssons smink och hår, och hon var ändå kvinna!

Alltså, humor genom förstärkta stereotyper.

Att driva med svarta är inte längre acceptabelt i dagens samhällsklimat. Att driva med kvinnor är mer acceptabelt, för kvinnor placeras generellt sett högra i den västerländska medelklassens maktanalys. Och om den person som driver med kvinnor skulle vara en transperson, så är detta något vi uppmuntrar, eftersom transpersoner placeras lägre än kvinnor på samma maktanalys. Men fallet är alltså inte alltid så att drag och trans är samma sak. Många klarar nog att se en skillnad mellan dragartisten Dame Edna och transkvinnan Tone Sekelius. Många kan nog uppfatta en skillnad mellan Christer Lindarw och Lia Thomas. Eller varför inte Ulla-Bella (min sekreterare) och Caitlyn Jenner.

Med detta förtydligande, kan jag ställa mig bakom gängkrossare Jönsson, men utan, hade det faktiskt skavt. Nu jag fått säga vad jag anser vara vad, och noterat att Jönsson specifikt stöttar kulturarbetare, blir hans text och hans spektakulära utstyrsel mer begriplig. Och det är alltid den som vill deplattformera meningsmotståndare som är det egentliga problemet, inte dragartister eller transpersoner.

Kategorier: Yttrandefrihet

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.