Anders Hesselbom

Gränsen för statlig inkomstskatt: Kolla aldrig en bra story!

2024-08-28

Sveriges Radio (SR) misslyckades igår totalt med att leverera nyheten om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Man påstår att Finansdepartementet säger att uppräkningen kostar sex miljarder kronor, och i stället för att förklara nyheten på ett korrekt sätt, så lämnar man den vid påståendet och låter en vänsterpartists åsikter vara kommentaren. Jo, vi vet att V vill konfiskera medborgarnas tillgångar, så varför vänder sig inte SR till en nationalekonom? Det handlar om ”falsk balans”.

Om någon politiker t.ex. vill se en liberalisering av alkoholpolitiken, upprätthåller SR balansen i sakfrågan genom att låta någon företrädare för nykterhetsrörelsen kommentera förändringen. Man vill inte berätta hur saker ligger till, man vill påvisa balans. Att konstatera att en liberalisering är en harmlös förändring är inte bra radio, därför söker man en meningsmotståndare. Annars har man ingen nyhet! Bekymrad över att många har förtroende för SR:s objektivitet, vill jag nyansera bilden de levererar!

Höjningen av gränsen för vem som behöver betala statlig inkomstskatt är en justering i kronor, inte i värde. Minns ni när Karl-Bertil Johnsson ansåg att man var högavlönad när man hade en årslön på över 50.000:- per år? Idag är man nog snarare högavlönad om man har 50.000:- i månadslön (vilket i skrivande stund är sant för ungefär 10% av svenska löntagare)! Och tänk även att du förr kunde äta en ganska fin middag på en restaurang för blott 45:- – även där måste du lägga på en nolla idag. Den restaurang som år ut och år in serverar mat för 45:- kommer att uppfattas som mer och mer prisvärd (eller rent av billig) för varje år som går. Så vad är det som pågår? Inflationen gör inte bara att en middag kostar fler kronor över tid, det gör att fler människor har en lön vars belopp är en stor siffra. Att inte höja gränsen för statlig inkomstskatt är att höja skattetrycket för löntagare.

Sen vänder jag mig även mot föreställningen om en kostnad. Att staten inte beslagtar alla pengar som alla människor tjänar in, kan ses som en gigantisk kostnad. Det är dyrt för mig att dina pengar är dina, och varje hundralapp som jag inte får av dig kostar mig hundra kronor! Det är exakt samma logik som säger att opera är dyrt för staten, för att kultur bara har 6% moms, medan dansband är billigt, för dans har 25% moms. Eller att det är dyrt för staten med dammsugning för att det finns RUT-avdrag för det, men billigt att bygga ett annex, eftersom det inte berättigar uppdragsgivaren några avdrag.

Jobbskatteavdraget, som sänker inkomstskatten för låginkomsttagare, är dyrt, för kommunen erhåller en lägre andel av pengarna som t.ex. en städerska jobbar in, men datorprogrammering är billigt för kommunen, eftersom en programmerare typiskt sett får lägre jobbskatteavdrag än en städerska. Och så vidare. SR själva brukar försvara sin bristfälliga rapportering med att de är inkompetenta och att deras anslag är för dåliga, men jag köper inte det. De vet precis var de kan söka stöd för det narrativ som de själva anser vara ”Det Objektiva Narrativet”, och det är t.ex. hos Vänsterpartiet. Sen gäller det bara att aldrig kontrollera en bra story!

Den som söker objektiva nyheter kan ju alltid läsa oberoende medier, internationella medier, konsumera en mångfald av infallsvinklar för att få en komplett bild av läget, eller rent av kontrollera fakta. Ur den aspekten är SR:s märkliga syn på journalistik inte något större problem. Problemet är snarare att det fortfarande finns nyhetskonsumenter som anser att den som är skattefinansierad talar från en upphöjd position. SR själva älskar denna fördel, och var t.ex. snabba på att hacka på den frivilligt finansierade konkurrenten Bulletin. Till och med hemsidan var ful enligt ”objektiv” media! Men med svensk public service som enda nyhetskälla är det ju helt omöjligt att förstå den värld vi lever i!

Objektivitet kan endast uppnås med mångfald, och bristen av korrekt rapportering av nyheter kommer SR alltid att skylla på för låga anslag och inkompetens. Jag betalar gärna skatt till svensk public service, men jag finner nonchalansen frustrerande. Devisen att aldrig kontrollera en bra story känns som något på sin höjd hör hemma på Dagens Nyheter, inte hos skattefinansierad media! De flesta som läser detta förstår nog att dagens Tyko Johnsson hade tjänat mer än 50.000:- om året för att med rätta kallas höginkomsttagare i ett välfärdssamhälle som Sverige.

För att ta ett annat exempel så kan det finnas en fri journalist som blivit slagen och rånad av en politiker. Hittills har SR bara benämnt journalisten som ”swish-hora”, vilket inte är helt felaktigt – jag själv är en ”löneslav” – men det säger något om hur de resonerar. Skulle en skattefinansierad journalist utsättas för något, skulle det förmodligen vara ett stort problem! Eller vad säger ni om Näringslivets Medieinstitut? När principerna inte fungerar, så finns det alltid andra principer att ta till.

Kategorier: Public Service

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.