Anders Hesselbom

Man kan inte skatta sig till billig mat

2025-03-21

Nu när vi befinner sig i slutspurten av bojkotten mot ICA, kan det vara intressant att diskutera nästa steg. Vänsterpartiet vill att maten ska bli billigare genom att man beskattar ICA hårdare. Tanken är att om ICA tar ut för mycket vinst, ska inte ägarna pengarna som går över en viss gräns, utan dessa pengar ska tillfalla staten. ICA är en koncern med låg vinstmarginal (3,8%), men eftersom bolaget omsätter väldigt mycket pengar, är vinsten i kronor och ören ganska hög (omkring 3-4 miljarder kronor).

Ägarna är främst förbundet av ICA-handlarna, men också AMF Pensionsförsäkring AB via Ica Gruppen Aktiebolag, som i sin tur ägs av LO och Svenskt Näringsliv. Det är alltså rätt stora organisationer som investerar i, och vill ha avkastning från ICA. Inte minst girigbukarna i LO!

Vi är väldigt vana med att lösa problem med skatt i Sverige, och denna gång ska problemet med dyr mat lösas med högre skatt. Tanken är att det företag som går med vinst antas ha lägst utrymme att hålla priserna nere, medan företag som går back har utmärkta resurser att sänka sina priser till slutkunden. Så om vi ser till att minska ICA:s lönsamhet, kommer de att sänka sina priser.

När man pratar om sådant som redan från början är dyrt, är detta faktiskt sant. Walmart tjänar mer pengar än NK, trots att NK säljer sina varor mycket dyrare än Walmart. Anledningen är att fler kunder har råd att köpa Walmarts produkter, och att volymen är förklaringen deras högre lönsamhet. Men om ett lågprisvaruhus där alla redan har råd att köpa vad de vill ha, sänker sina priser, blir det bara mindre vinst för varuhuset.

Det samma gäller för skatter och avgifter. Om ett land där det är dyrt att anställa, som Sverige, sänker arbetsgivaravgift och inkomstskatt, kommer fler företag ha råd att anställa och staten får in mer pengar. Men i ett land där skatter och avgifter kopplade till anställning redan är låga, förlorar staten inkomst på att sänka dessa.

Statens möjlighet att leverera välfärd ökar inte med att de får mindre resurser att röra sig med. ICA:s möjlighet att sälja billig mat ökar inte heller med att de får mindre resurser att röra sig med.

Sen kan man fråga sig var gränsen för Vänsterpartiets övervinstbeskattning ska gå. ICA har en vinstmarginal på 3,8%, vilket i deras fall är 3-4 miljarder kronor. Statliga Akademiska Hus har en vinstmarginal på 49,5%, vilket är mycket högre än 3,8%. Eftersom det är ett mindre bolag, handlar det om ungefär 5-6 miljarder kronor. Men det är fortfarande mer än vad ICA tar ut till sina ägare. Så hur placerar man gränsen för övervinstbeskattning så att den träffar ICA utan att sabotera statens intäkter i sin husverksamhet? 20%? 40%?

Om man bara höjer vinstskatten, som idag är 20,6%, så kommer mer av ICA:s pengar landa hos staten. För Akademiska Hus spelar skatten ingen större roll, för vinsten tillfaller staten och företagsskatten tillfaller staten. Så höjd skatt, rakt av, skulle lösa problemet. Om ICA får mindre pengar att röra sig med, antas de få bättre förutsättningar att sälja sin mat billigt. Men det är alltså en missuppfattning.

Det som påverkar priset på mat är bl.a. den internationella marknaden, personalkostnaden, elpriset och övriga skatter och avgifter. Det som påverkar inköpspriset på mat är bl.a. dieselpriset (för matproduktion kräver mycket diesel), personalkostnaden, elpriset och övriga skatter och avgifter. Inköpspriset på mat kommer alltså också att öka när bolagsskatten går upp, vilket innebär att problemet med dyr mat kräver fler verktyg än bara högre skatt för att kunna lösas.

Kategorier: Politik

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.