Anders Hesselbom

Att det finns barn med eget rum blev för mycket för SR:s lyssnare

2023-02-06

Sveriges Radio P4 Örebro har gjort en reportageserie om att bo, där man pratar om människors olika bostadslösningar. 20/1 åkte man hem till lilla Lowa, 9 år, där vi får höra att hon har ett eget rum, samt ett vardagsrum och ett badrum som hon delar med sin syster. Resten av familjen, som bl.a. innefattar en lillebror, bor en trappa ner. Inte alla barn med två syskon har eget rum. Inte alla trebarnsfamiljer bor i hus med två badrum och två vardagsrum. Det är onekligen lite lyxigt, men det klarar Sveriges Radios lyssnare. Trodde jag. Kommentarerna lät inte vänta på sig.

Först har vi problematiseringen av själva fenomenet att bo stort. Peter kommenterar det emotionella tomrummet som uppstår när människor köper större och större hus, istället för att bo i små lägenheter:

”Avståndet mellan vuxen och barn ökar allt mer, avståndet mellan många vuxna är redan stort, gemenskap blir till ett nostalgiskt minne när vi blir allt mer stajlade på hur vi ska leva våra liv, i avskildhet från varandra”

Sophia anser däremot att avståndet mellan barn och vuxna kan bero på annat än egna rum, och har faktiskt egen erfarenhet från sina barn:

”Mina grabbar hade samma när de växte upp. Var sitt sovrum och ett eget gemensamt vardagsrum. -och badrum också för den delen.
Smidigt då de ville hänga med kompisar och tex spela tv-spel, då fick vi ha våran tv i fred.
Ser kommentarer ovan om att klyftorna mellan barn och vuxna ökar…
Nja, det beror väl inte på det egna vardagsrummet kan jag tycka, det är väl mer en brist på engagemang hos föräldrarna. Det blir vad man gör det till, helt enkelt.”

Sen har vi de som blev riktigt arga över att Sveriges Radio har skildrat ett barn med eget rum. Som t.ex. Jenni:

”Är detta verkligen okej att skriva ett reportage om när människor knappt har råd att betala av sina lån och betala elräkning? Hur tänker man ens? Varför skulle detta intressera en enda människa? Vet många som har de så när man bor stort men de behöver inte skrivas om för de”

Gunilla nöjer sig inte med ”inte okej”, hon menar att den bortre gränsen för vad som kan sändas på radio är passerad med råge:

”Så dåligt att ha ett reportage om detta. Verkligen ett slag i ansiktet på de som inte har det så bra. Här tycker jag verkligen gränsen går. Riktigt besviken på er på P4 Örebro”

Frågan är om fattiga personer inte vet om att det finns rika människor, och att vi därför inte kan låta radion berätta att det finns barn med eget rum? Eller kanske är det är så att vanliga knegare inte tål att påminnas om detta?

Viktigast av allt är att vi inte vet något om familjens ekonomi eller prioriteringar. Det finns människor som bokstavligen börjat sitt liv med två tomma händer, som lyckats landa ett jobb och som prioriterat att skaffa grundplåten till ett huslån. Det finns människor som föddes med en silversked i mun, som inte prioriterat att spendera dessa pengar på ett extravagant boende. Rika personer (om flickans föräldrar nu är det) är nödvändigtvis en del av samhällsproblemet, för de kan ha blivit rika på att göra det bästa man kan göra för sitt samhälle: Arbeta, driva företag, betala skatt, köpa varor och tjänster och kanske rent av erbjuda människor anställning, så att de också kan jobba och betala skatt. Det är värdeskapande insatser, som gör samhället bättre för alla.

Kategorier: Uncategorized