I slutet av 2014 fick vi läsa en serie av artiklar beskrev att Sverige lider brist på systemutvecklare och datorprogrammerare. Mjukvaru- och konsultföretagen hittade inte kompetent personal och kunde inte ta sig an alla uppdrag. Men nu i början av april har vi istället läst att det är bristen på kvinnor i branschen som är hotet. Någon beskrev även bristen på kvinnor som ett akut hot. Men hur ser hotbilden ut?
.jpg)
Det vore givetvis bra om könsfördelningen vore jämnare, inget snack om den saken. SCB’s siffror har tre år på nacken, men de visar att hela 80% av alla programmerare är män och endast 20% är kvinnor. Även könsfördelningen bland tekniker är 20-80. Orsaken till den skeva fördelningen är en fråga i sig, och för den som är intresserad av att lösa problemet med den skeva könsfördelningen, är detta en mycket viktig fråga.
I egenskap av programmerare har jag mina gissningar om varför vi har så svårt att få kvinnor att vilja jobba i IT-branschen medan jag inte har någon aning om varför kvinnor inte vill bli byggnadsarbetare, och givetvis önskar jag att fler programmerare vore kvinnor. Men IT-branschen har inte lika stora problem som vissa andra mansdominerade yrken, och det är lätt för den kvinna som vill komma in att komma in. Det största hindret som står i vägen för ett intressant och välbetalt jobb handlar över huvudet taget inte om kön, utan om kompetens.
Det finns helt klart betydligt mer jämställda yrken, åtminstone sett till könsfördelningen. Både läkare och kockar har en könsfördelning som är 50-50, vilket är bra! Men när man ser på t.ex. fordonsmekaniker eller byggnadsarbetare så är förhållandet nästan 1-99. Det finns i princip inga kvinnliga fordonsmekaniker eller byggnadsarbetare, men det verkar vara mindre problematiskt att köra i en bil byggt av män eller vistas i ett hus byggt av män, än att köra en app byggd av en man, eftersom det är i just IT-branschen som könsfördelningen är ett hot.
Lämna ett svar