Anders Hesselbom

Om man nu inte kan bevisa Bibeln genom att hänvisa till Bibeln, kan man bevisa vetenskap genom att hänvisa till vetenskap?

Det finns egentligen ingen ”vetenskaplig metod”. Olika metoder krävs för olika situationer. Att arbete vetenskapligt, alltså att använda vetenskaplig metod för att nå sina mål, betyder bara att man använder den metoden som förtillfället är att betrakta som bäst. Om vi står inför utmaningen att ta reda på om det finns enhörningar på Närkeslätten så skulle en vetenskaplig procedur kanske handla om att undersöka potentiella rovdjurs maginnehåll, att leta efter enhörningsskelett eller att sätta upp fotofällor på de platser där enhörningar eventuellt finns. Detta kommer troligen att resultera att en av två uppfattningar:

1. Om inte ny evidens blir tillgänglig, finns ingen anledning att tro att det springer enhörningar på Närkeslätten. De kanske finns där, men eftersom inget tyder på det, behöver vi inte välja just Närkeslätten som vår jaktmark när vi ska jaga enhörning.

2. Insamlad evidens, såsom hovavtryck i och ett enhörningsskelett ger oss anledning att tro att det kan finnas enhörningar på Närkeslätten.

När vi blandar in religion får vi flera tillgängliga alternativ. Många fler. Följande är bara ett exempel.

3. Hypotesen att det finns enhörningar på Närkeslätten kan inte styrkas, men jag tar det på tro.

En hypotes som till synes bör kasseras, kan hållas vid liv om man använder religionens kraft. Ur vetenskaplig synvinkel kan man konstatera att om inget fenomen finns (inga enhörningskadaver, eller något annat) behövs ingen teori (t.ex. ”det finns enhörningar på Närkeslätten”).

De metoder som vi vet är mindre lämpliga för att samla in kunskap om den objektiva verkligheten (uppenbarelser, studera religiösa urkunder) används därför inte. De har för dålig precision.

Skulle man bevisa vetenskap med vetenskapliga metoder? Frågan är felställd! Vi kan påvisa att de metoder som vi betraktar som vetenskapliga ger bäst resultat, och det finns inget cirkulärt i det. Kan man använda en religiös urkund för att bevisa den religiösa urkundens korrekthet. Nej, det är cirkulärt. Typ, skriv ner något i en bok, betrakta den som helig, och det skriva blir ”sant”. Det fungerar som metod, men absolut inget garanterar några som helst framsteg eller någon ökad förståelse om något alls. Det finns ingen kvalitetssäkring, ingenting.

Och apropå kvalitetssäkring, kan vi bevisa att Gud finns? Nej, vi får ta det på tro. Att ”Gud inte låter sig undersökas” låter för en vetenskapsman som alternativ 1 ovan: Låter man sig inte undersökas, finns ingen anledning att tro.

Naturalismen är inte en livsåskådning på samma sätt som t.ex. positivismen (eller någon falang av kristendomen). Det håller jag absolut inte med om. Att Gud inte verkar finnas behöver inte betyda något annat än att han kanske inte finns. Att inte tro är inte ett jämställt alternativ till att tro, att inte tro på något som inte verkar finnas, gripande mirakelberättelser till trots, är bara att förhålla sig till rådande läge utan att blanda in någon religiös färgning. En viktig anledning till att många inte tror att det finns enhörningar på Närkeslätten behöver inte vara att man är med i någon anti-enhörningssekt, man kanske bara förhåller sig till evidensläget.