Anders Hesselbom

Bibeln är tydlig om homosexualitet

2015-04-10

Bibeln är åtminstone ganska tydlig i hur man förväntas se på homosexuella och på homosexualitet, även om det finns ett visst utrymme för diskussion. Igår skrev 22 pingstpastorer att det inte råder några tvivel om att homosexuella inte får gifta sig – det står ju så i bibeln!

Den som hänvisar till Bibeln måste kunna redogöra för vad av det som står däri som är lag och vad som är symbolik för något helt annat. Bibeln är nämligen tydlig även när det kommer till skaldjursätande.

Och eftersom ingen vet när tokerierna som står i Bibeln är blodigt allvar eller när tokerierna är just tokerier, är ”det står ju i Bibeln” inte ett mer begåvat uttalande än vad ”lyssna på påven” är! Påven fördömer ju inte homosexuella, så han bör man väl lyssna på? Gärna det, så länge man vet att i princip allt annat som kommer ur den arma munnen är ren och skär galenskap. Och kan man inte ens inför sig själv definiera vad som är vad, kanske man gör bäst i att hämta sina intryck från mindre tokiga källor.

Så vilken nytta har vi av att Bibeln är tydlig angående homosexualitet? Det var knappast till någon hjälp för David Kärrsmyr i sin yrkesroll.

Kategorier: Uncategorized

2 svar till “Bibeln är tydlig om homosexualitet”

1. Björn Bäckström skriver:

   2015-04-10 kl. 16:41

   https://www.youtube.com/watch?v=zKAW96N-Vms&feature=youtu.be

   Smart! Courtesy Lennart W på Humanistbloggen.

   They were Adam and Eve. Not Adam and Steve!

   Om de religiösa tror på skapelseberättelsen bokstavligen eller bildlikt måste de ju ifrågasätta homosexualitet för att vara konsekventa. Om Adam hade varit Steve hade det ju inte blivit någon mänsklighet i deras bok.

   Alltså har homosexualitet varit med oss från den evolutionära begynnelsen. För vilket "syfte" är oklart; vilken evolutionär fördel det ger arten människa har jag inte sett någon forskning på. Någon annan?

   Svara
2. Kristian Grönqvist skriver:

   2015-04-10 kl. 18:44

   Det anses bland sociala djur vara en avvikelse, som i någon mån är betydelsefull. Bland de flesta sociala djur rör sig hanarna och honorna i olika flockar. En enkel gräsbrand kan skilja dem åt. Hanar utan honor, som socialt klister, slåss. En smyghona kan vara ett surrogat. Tills flocken träffar på honor igen. Samma sak med ensamma honor. En smyghane kan axla rollen som militärbefälhavare tills de träffar riktiga. Men jag vill påpeka att det bara är spekulationer, jag har inte sett något relevant paper på detta även om "Figge" (Karl Erik Fichtelius) "nyhetsfigges" pappa var mycket intresserad av detta ett tag. Djungelman, som han var. Men andra spekulationer kanske skulle intressera någon….?

   Svara

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.