Startsidan  ▸  Texter  ▸  Blogg

Anders Hesselbom

Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.

Dåliga försök att legitimera religion, del 100 av 100

2015-02-27

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den hundrade och sista bloggposten som berör kopplingen mellan icke-tro, ateism, och påstådd oförståelse och inkompetens.
Det bästa argument för Guds existens som jag har stött på, är komplexitetsargumentet (del 76). Det är en variant på God of the gaps (del 14) och det är ett ganska starkt argument. Men eftersom argumentet har blivit så hårt debunkat så är det, till min stora förvåning, andra betydligt sämre argument som fortfarande är virala i debatten. Alltså, verkligen betydligt sämre argument.
(Lite skeptikerslang: ”Bunk” är nonsens eller trams. Att ”debunka” något är att riva ner något som är nonsens. Alltså, att debunka är att påvisa att någon som har fel, har fel. Skapelsetroende drabbas ofta av att bli debunkade de uttalar sig om tings varande – de tenderar helt enkelt att vara otursförföljda kunskapsauktoriteter.)
Det argument som ständigt återkommer i diskussion, är att den som avfärdar Gud är inkompetent och generaliserande. Man kan få höra att den som tror inte kan förstå. Detta är inte sant. Jag och många med mig som lämnat sin tro bakom sig, har själv erfarit vad det innebär att tro på Gud. Orsakerna till att man övervunnit sin tro kan variera. I mitt fall var det en ganska lång och brokig väg till den succesivt ökade insikten att ingen vet om Gud verkligen finns eller ej som fick mig att på alvar börja utvärdera argumenten som syftade till att försvara Gud och kristendomen. Jag fick en chans att se mer nyktert och objektivt på frågan.
Gudstro är varken mer eller mindre intressant ur ett intellektuellt perspektiv än tron att jultomten finns, eller att älvor finns. Både bevisläget och sannolikheten är snarlik. Skillnaden ligger snarare i hur många som tror att Gud finns, att jultomten finns och att älvor finns. Skillnaden ligger i kulturen. Det är inte evidens för guds existens som får folk att tro – det är kulturell påverkan. Vi ser att sannolikheten att ett barn ska bli kristen ökar om föräldrarna är kristna och om samhället är det. Det samma gäller andra religioner. Vad vi däremot inte ser, är goda skäl att tro att Gud finns.
Om man som troende känner till och förstår detta, borde det vara lättare att avstå från att klamra sig fast vid argument som ändå inte håller. Jag har visat att det vi tror om verklighetens beskaffenhet sätter avtryck i den värld som vi gemensamt ska leva i, och att det vi håller för sant har praktisk betydelse för alla i det samhället. Att antal troende spelar roll för vilket gensvar föreställningen får av regeringen, visade förre civilministern Stefan Attefall genom att hantera en religiös församling som om det vore samma sak som en fotbollsklubb, trots att anspråken är helt annorlunda. Jag har presenterat varför jag anser att anspråken i kristen tro, moderat eller fundamentalistisk, är (eller kan vara) något helt annat än vad som förväntas påträffas i en fotbollsklubb. Om många gillar att sparka boll, är det roligt att sparka boll, alltså kan man subventionera fotboll, men om många tror att månen är gjord av ost, att Gud finns eller att sparvhöken är en utomjordisk spion, har många fel. Inte ens om kungen skulle tro att månen är gjord av ost, är månen gjord av ost.
Istället för att bli imponerade av att William Lane Craig pratar, borde vi bli förfärade över vad han säger. Vi har kommit så långt som vi har kommit, tack vare vetenskapligt arbete och bejakandet av en humanistisk livsåskådning, och vi hade säkert kommit längre om inte religion hade fått sätta agendan till så stor utsträckning. Trots allt, Gud finns inte. Inga gudar finns på riktigt. Och acceptansen för att majoritetsreligionen ska få sätta avtryck i det samhälle som alla ska leva i, gör det ännu svårare att vara oliktänkande. Igen, om många gillar att sparka boll så är det roligt att sparka boll, men om många tror att Gud finns så har många fel. Ett sant sekulärt samhälle tar inte religionen från någon – alla möjligheter att ge sig själv och sina barn religiösa upplevelser kvarstår. Ett sekulärt samhälle öppnar för dem som gillar olika, allt från närvaron gudlösa ceremoniella alternativ till frånvaron av institutionell favorisering och diskriminering på grund av religiös tillhörighet. Om den gud som kräver närvaro i samhället faktiskt fanns på riktigt, skulle vi helt enkelt få räta oss i ledet, men så är det ju inte! Sekularismen är ett sätt att leva och låta leva, alltså att låta vetenskapliga skeptiker och naturalister samexistera med troende på samma villkor. Även de vetenskaplig skeptiker som ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd och dessutom tror på Gud, trots att det må vara en motsägelse. Själv kan jag inte respektera gudstro som något som är kompatibelt med att verkligen ifrågasätta giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd, då jag helt enkelt anser att en rimligt skeptisk hållning i frågan om Gud leder till ateism. Trams är trams, även om den som tror på tramset är upprymd av det, och den som tror på Gud, vurmar för sin föreställning, inte för evidensen.
Jag känner mig redo att svara på kritiken. Jag är inte rädd att ha fel, och jag har vant mig med personangrepp. Jag är stolt över att kunna försvara min icke-tro på gudar utan att angripa någons person. Men jag har sedan länge förstått att den som identifierar sig med sakfrågan, betraktar sakangrepp som personangrepp – man känner igen dem på sin hunger på respekt. Dessutom lever vi i näthatets tidevarv. Att låta sig synas tillsammans med sin avvikande uppfattning i någon fråga, provocerar fram näthat. Men av allt att döma så finns inte Gud. Att försöka ”skohorna” in Gud genom dåliga argument, gör honom inte mer existerande – det framställer bara försvaret som desperat.
Så varför inte bara låta folk tro? Det är självklart att de får! Lika självklart som att jag får presentera min syn på saken. Och jag tycker att det är bättre att ha en mer korrekt uppfattning än en mer inkorrekt uppfattning om tings varande. I del 87 nämnde jag att det rent av kan vara farligt att ha fel, bara man har tillräckligt fel. Terrorgruppen IS tror förmodligen att de har Allah på sin sida när de dödar homosexuella och avfällingar. När de förstör antik konst eller bränner böcker. Val Kilmer, i egenskap av Christian Scientist, trodde förmodligen att det var rätt att inte söka vård för sin cancer och Steve Jobs trodde förmodligen att alternativmedicin var det bästa valet mot sin cancer.
Vi borde veta bättre.

Föregående

Kategorier: Uncategorized

28 svar till “Dåliga försök att legitimera religion, del 100 av 100”

  1. "Det bästa argument för Guds existens som jag har stött på, är komplexitetsargumentet"

    Håller inte med. Adaption till miljön genom att mutationer tillhandahåller varierande material för det naturliga urvalet är tillräcklig förklaring.

    Det bästa argumentet tycker jag är naturlagars och konstanters innehåll som möjliggjort att universum nu är "medvetet om sig självt".

    Någon (något) med biologisk utveckling i kikaren har fått till naturlagarna till av bli vad de är. Att samme någon eller något därefter aldrig har ingripit för att manipulera skeendet är ju solklart. TRON på en designer av naturlagarna kan väl vara motiverat men TRON att man kan påverka designern eller han oss är helt omotiverat. Enda påverkan sker genom vad som en gång gavs i naturlagarna; vid Big Bang eller annat.

    (Sen är det ju så att även en tro på en designer av det här uttunnade slaget löser ju ingenting. För vem designade designern?)

    Försök har gjorts att förklara ändamålsenligheten med att det finns ett oändligt antal universum (och vi råkar finns i ett där liv som vi känner det finns) tycker jag är en uppfinning som kräver bevis.

    Religionerna är naturligtvis galenskaper och dess fortlevnad beror bara på placeboeffekter vid utövandet av andakt. Samma som vid yoga, mindfulness och liknande aktiviteter. Placebo HAR riktiga fysiologiska effekter som är mätbara genom magnetröntgen etc.

  2. Placeboeffekter är ett "hett" ämne. (Kommer ni f.ö. ihåg Lindenfors misslyckade finansiering?)

    Frågan är hur långt medvetandet kan få till kroppsliga effekter. Ännu har väl ingen fått ett amputerat ben att växa ut igen. Kan man gå på vattnet genom att tänka till ordentligt? Jesus en mästare på placebo?

  3. Lokatt skriver:

    "Så varför inte bara låta folk tro? Det är självklart att de får! "

    Nej helst inte, om jag fick bestämma.
    Jag tänker på barnen. De som utan filter eller annat skydd programmeras att tro, därför att mamma och pappa delvis är galna och kräver att det ska lillen också vara. Och det blir han, säkert som amen i kyrkan.
    Så är ännu en generation vilseledd och fördummad och så rullar det på och tar aldrig slut, utom för några uppväxande med tankeförmåga, som måste brottas med sitt tvivel, slita och plågas, grubbla och be och anropa Herren som aldrig svarar den tvivlande. Om tron är riktigt gräslig får han välja att hans föräldrar och alla han känner går över på andra trottoaren för att slippa mötas.

    Jag tänker inte gå in till folk och slita sagoböckerna ur näven på dem, naturligtvis inte.
    Men själva idén, att det är fritt fram att lura i oskyldiga värnlösa att osynliga andar existerar, att man är betraktad även på toaletten och att en djävul kan komma och straffa en, den är jag starkt emot.

  4. Det ÄR knepigt. Som knastertorr pensionerad naturvetenskapare kopplar jag det mesta ihop med evolutonen. Inte den korkade upfattningen om att allt nödvändigtvis blir bättre och intelligentare, utan att livet anpassas till de förutsättningar som råder. Hominider utvecklade större hjärnor för att få större tilgång till föda och därmed få bättre möjligheter att tillverka avkomma. Som en spinoff-effekt av den större hjärnan utvecklades filosofi och religion. Inte tvärtom. Alltså ett helt onödigt tillskott pga lite överskott av hjärna. Den ekvationen utesluter helt nödvändigheten av andliga entiteter……

  5. Anonym skriver:

    "Hominider utvecklade större hjärnor för att få större tilgång till föda och därmed få bättre möjligheter att tillverka avkomma."
    Någon vidare koll på evolutionsteorin verkar du iaf inte ha. Evolutionen har aldrig något syfte. Mutationerna blir bara som de blir och OM de ger någon överlevnadsfördel så vinner de i det naturliga urvalet. I vårt fall råkade det det handla om större hjärna.

    Bo

  6. Bo eller anonym. Eftersom jag är utbildad paleoantropolog lär Du inte slå mig på fingrarna om evolutionen. I meningen innan står det att evolutionen inte har ett syfte i sig. Det finns en korkad tolkning om att det skulle kunna vara så. Lär Dig läsa och förstå svenska innan Du ger Dig in på det mycket besvärliga kapitlet att ertappa mig med fel.
    Jag har nämligen ett oerhört verksamt recept. "skriv aldrig om något Du inte kan" Och "vill Du det, hävda allra först att Du inte kan". För det mesta räcker det ganska långt.. Sen innehöll själva meddelandet en skämtsam antydan om att egentligen inget kan tas för säkert, förvisso inte filosofers försök till självhävdelse eller apologeters försök att få till en meningsfull existens. Men jag vet att jag har en svårbegriplig humor. T.o.m. Maggan påstår det……Men räkna alltid med en dold undertext eller egendomlig humor i det jag förtäljer….

  7. Anonym skriver:

    "I meningen innan står det att evolutionen inte har ett syfte i sig."
    Men det hjälper ju inte att den förra meningen som jag citerade är ren Lamarckism. Vi har INTE utvecklat större hjärna för något ändamål alls, inte heller "för att få större tilgång till föda och därmed få bättre möjligheter att tillverka avkomma".
    Men ok då, du uttrycker dig kanske bara slarvigt.

    Bo

  8. Lokatt skriver:

    Apropå evolution och människans utveckling – Ni vet väl varför den lilla bebisen kissar er rakt upp i ansiktet (i alla fall om det är en pojke, annars mer diskret) när ni byter blöja? Och varför ni ska trycka handen lagom mjukt mot hans överkropp när han ligger på rygg på skötbordet för att bli pudrad och annat, så skriker han inte.
    -Tänk apa!

  9. Lokatt skriver:

    Mer angående barn, de oerhört viktiga varelserna.

    Niklas Orrenius skriver idag i DN om kuratorn Tove, "en av de modigaste jag träffat".
    Det handlar om skolflickor som söker Toves hjälp inför att de ska bli bortgifta, hur en pappa blev rasande över att hon hjälpt flickan till ett skyddat boende,
    "Han kallade mig rasist och att mitt mål var att förstöra för invandrarfamiljer".Han hotade Tove, och hotelser cirkulerade på nätet.
    "Flickans släktingar planerade att misshandla kuratorn efter skoldagens slut."
    Tove har även fått hot om våld från andra föräldrar.

    Föräldrarna slår och misshandlar inte bara sina söner rutinmässigt, Tove berättar om en en elev som sökt hennes hjälp. "Pappan hade slagit henne under flera år".
    Om en annan elev:"På ytan var hon en glad MVG-student- inuti en sårig tjej som blivit misshandlad under hela uppväxten."
    Hennes storebror hade sparkat och slagit henne för att hon gått med en killkompis på stan.
    "Min bror sa: Ser en arab dig så får du dåligt rykte:"
    Barn som växer upp med att föräldrarna, de livsviktiga nära som ska ge trygghet och skydd, sviker genom att misshandla i stället för att ge värme, det barnet blir sargat, besviket och förvirrat och många gånger (alla gånger?) själv format till en grym och samvetslös våldsutövare.

    Barnaga är förbjuden i Sverige. Vem vågar gå in i en misshandlande familj och berätta det?

  10. Vad många av oss har vetat hela tiden. Att religioner korrumperar individer och dess samhällen. Samt att man måste fördöma de religiösa MÄNNISKORNA som religionerna är manifest i. Religionerna är inget i sig. Mock and ridicule!

    http://www.dn.se/debatt/religionen-bidrar-inte-till-ett-battre-samhalle/

  11. Lokatt skriver:

    Jag håller helt med. Varför ska vi känna någon sorts vördnad för folk som är vidskepliga?

  12. Vi skall i mesta möjliga mån hålla oss till fakta…eller hur…? Hjärnan utvecklades. Så långt vet vi att det är sant. Att en större hjärna hos ett flockdjur förmodligen ökade överlevnadsmöjligheterna för flocken får vi kanske nog anta…. vilket inte alltså stoppade utvecklingen mot en ännu större hjärna om man utrycker det så. Vem Lamarck är ids jag inte ens fundera på. Det lär inte ändra på historiska händelseförlopp eller fakta, ej heller på min ganska pragmatiska verklighet. Jag kan förstå viljan att namnge allt omkring sig med filosofiska etiketter, men det intresserar inte mig.

  13. Anonym skriver:

    "Vem Lamarck är ids jag inte ens fundera på."
    Och svårare än så är det alltså inte att slå dig på fingrarna om evolution fast du är "utbildad paleoantropolog". Humbug.

    Bo

    Om du inte har någon aning om Lamarcks förhållande till evolutionsteorin är det nog lite si och så

  14. Anonym…Jag hade väl på känn att jag skulle få det svaret. Naturligtvis vet jag vem Lamarck är. Jag känner tom någon som hette Darwin eller något sånt…..Besynnerligt att jag gör det….Jag hade knappt skrivit: "Jag har en lite lustig humor och alltid undertext"…..:-)

  15. Du har förmodligen rätt Björn. Epigenetiken är snabbare. Och kan väl fungera som bro mellan Lamarck och Darwin… Men även den vanliga genetiken.
    På Sri Lanka föds nästan inga elefanter med betar längre. När jag var där första gången föddes över hälften med betanlag. Tjuvskyttet av djur med betar, gjorde att bara de utan betar överlevde, varför dessa gener på bara ett par generationer har förändrat alla skogselefanters DNA. på Sri Lanka.

  16. Jag ville bara varna Anonym för att hans förvärvade elakheter kan ärvas av hans barn och barnbarn 😉 Men vi är ju inte så snälla själva heller…

  17. Anonym skriver:

    Epigenetik är intressant men också lite kontroversiellt, iaf om man får tro Lindenfors som jag nog ändå håller som en pålitligare expert än någon annan här. Det där med elefantbetarna kräver väl ingen epigenetisk förklaring. Anlaget att inte ha betar har ju en väldigt uppenbar överlevnadsfördel i dagsläget, och alltså är det anlaget väldigt snabbt på väg att vinna. De med anlag för betar dödas ju.

    Bo

  18. "/…om man får tro Lindenfors som jag nog ändå håller som en pålitligare expert än någon annan här."

    Vad då Lindenfors "här" ?

  19. Anonym skriver:

    Det är bara min lustiga humor. 😉

    Bo

  20. Lokatt skriver:

    Tack Anders H för att du förklarar uttryck, som du gjorde här:

    "(Lite skeptikerslang: "Bunk" är nonsens eller trams. Att "debunka" något är…"

    Jag som inte direkt är ute i svängen och som inte pratar med datanördar på kafferasten hänger inte alltid med i jargongerna. Visserligen är jag inte särskilt rädd för att fråga, men i den här i-rasande-fartvärlden finns inte tid för såna frågor, man får gissa och rusa vidare.

    Jämför med den typ av obegripligheter som är enkel för mig, t ex entrechatquatre.
    Lite jobbig, men inte så jobbigt som entrechatsix … 🙂
    Fast numera kan det endast bli möjligt med ett changement 🙁
    Nu är jag ogin och förklarar inte. Den som är intresserad kan googla !

  21. Anonym.
    Igen läser Du bara oerhört slarvigt, Och nu tror jag att det inte längre är i misstag. Om Du läser ordentligt så ser Du att det i föregående mening står: "Men även den vanliga genetiken." Mao misstänker jag att Du har ett horn i sidan till mig och bara hoppar på första bästa sak, som Du hoppas kan vara fel. Nu har jag försökt gjuta olja på vågorna ett tag, men inser att mot dumheten kämpar klokheten förgäves. Hej då Lennart.

  22. Anonym skriver:

    Ok, då gissade jag väl fel om vad som var allvar och vad som var lustig humor. Har inget horn i sidan mot dig, du verkar helt oförarglig. Hejdå Rudolf.

    Bo

  23. Lokatt! Här är ett träningsexempel: Anonym är nu "debunked". Han är Lennart W!

  24. Lokatt skriver:

    Apropå, jag bläddrade uppåt här och såg det jag skrivit om Orrenius, jag hade återgivit det han skrivit alltså.
    – Han har också bytt identitet på nåt sätt, eller i alla fall bytt inställning liksom.
    Likt vår vän Anonym, med svajande identitet.
    Jag brukar ogilla ALLT Niklas Orrenius skriver (bläddrar därför oftast förbi sidan med hans stirrande bild) men detta verkade plötsligt ärligt, som om han hade tappat glasögonen.
    Eller är det nån sorts fälla… Hm, man kan aldrig vara nog försiktig.
    Och Putin är en jävla mördare.

  25. Lokatt skriver:

    Intressant Dawkins-.klipp. Jag beundrar hans stora tålamod, även i den här intervjun där den infame utfrågaren försökte sätta honom på det hala med diverse provocerande påståenden.
    Det där med Nobelprisen var självklart bra, men precis som Nils undrar jag varför det hade varit så kontroversiellt att jämföra med judarna, det var ju sanningen! -Så eldfängd att Dawkins istället valde en jämförelse med Cambridge.
    Jo, visst vet alla att den första jämförelsen hade varit att tända eld på en krutdurk, inte bara för de ständigt orättvist kränkta rätttrogna men också för deras märkliga vapendragare vänstern…

    Men här har vi alltså självcensur på hög nivå, denna gång från självaste Richard Dawkins. Det är sorgligt.
    Jag har för mig att fyra muslimer fått Nobelpriset. Alltså fredspriset; Yassir Arafat, Malala Yousafzai, och… Jag kommer inte på fler.

    Varför fick Arafat fredspriset?
    Ack, dessa norrmän 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.



En kopp kaffe!

Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!

Bjud på en kopp kaffe!

Om...

Kontaktuppgifter, med mera, finns här.

Följ mig

Twitter Instagram
GitHub RSS

Public Service

Folkbildning om public service.

Hem   |   linktr.ee/hesselbom   |   winsoft.se   |   80tal.se   |   Filmtips