Anders Hesselbom

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den tjugofemte.

På hemsidan Ateistbibeln.se sammanställs diverse tänkvärda texter i Bibeln. Texterna borde mana till eftertanke för den som tror att religion är något positivt. Eftersom religion har så förödande konsekvenser för förmågan att tänka kritiskt så borde Bibeln vara en fenomenalt god bok, för att väga upp det höga priset vi betalar för fenomenet religion. Men så är det inte.

I Lukasevangeliet säger Jesus att ”nu skall den som har en penningpung ta med sig den, och den som är utan pengar skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd”. På Jesus uppmaning beväpnar sig lärjungarna och Jesus ger beröm för insatsen.

Den som engagerar sig i andra människors välmående slipper hantera konflikten mellan den uppenbara sanningen om kristendomen och sin ambition om att göra gott, genom att t.ex. identifiera sig som humanist eller som irreligiös. Det som är mest utmärkande hos de stora religiösa, är inte något kärleksbudskap, det är naivitet, pseudovetenskap, intolerans mot oliktänkande, dålig moral och en aggressivitet. Tack och lov är inte allt av detta alltid speciellt utmärkande för de som praktiserar sin religion. De som betraktar fundamentalism som något dåligt har ofta tillgång till ett dåligt fundament, och många religioner har ganska ruttna fundament.

Föregående – Nästa