Startsidan  ▸  Texter  ▸  Teknikblogg

Anders Hesselbom

Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.

Dåliga försök att legitimera religion, del 5 av 100

2013-03-12

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den femte som tar upp en variant av auktoritetsargument. Ha de olika definitionerna av ”tro” i åtanke.

Ur ett vetenskapligt perspektiv är det inte motiverat att tro på övernaturliga väsen som varken verkar finnas på riktigt eller har något förklaringsvärde. Som jag nämnde i del 1 i denna serie, användes Higgspartikeln som en hypotes inom fysiken innan man hade lyckas styrka att det verkligen finns någon Higgspartikel. Förutsatt att man inte är fysiker, skulle man ändå framgångsrikt kunna försvara sin tro på Higgspartikeln genom att hänvisa till en kunskapsauktoritet. Detta kan gudstroende ta fasta på i debatt.

Många vetenskapsmän Gud. Alltså, personer med en viss kunskap om värden de lever i, tror på Gud. Då är det väl inte helt tokigt att tro på Gud?

För vetenskapsmän som tror på Gud finns ett problem. Hur kan de motivera sina egna dubbla standarder när det gäller grunden för vad man tror på? Som vi kommer att se i del 6, utvecklar dessa personer förklaringar som handlar om att föreställningar som är religiösa, ska leva ett eget liv, på helt andra premisser. När vetenskapsmannen praktiserar vetenskap, kan han inte säga att Gud finns – detta är blott hans personliga tro. Men om auktoritetsargumentet att ”många vetenskapsmän tror på Gud” verkligen är ett giltigt argument, så måsta man genast ta ställning till den uppenbara följdfrågan: Hur kommer det sig att det är en lägre andel som är gudstroende bland vetenskapsmän än det är bland folk i allmänhet? Det beror på att en högre kunskap om hur verkligheten är beskaffad, lämnar mindre utrymme för primitiva vidskepelser om högre makter och övernaturliga väsen. Den som syftar till att legitimera gudstro genom att hänvisa till vetenskapsmän, skjuter sig alltså i foten.

Det finns även en hel del ateister som utpekats som gudstroende, för religiösa anser sig tjäna på att ha dem i sitt läger, inte minst Albert Einstein och Charles Darwin, vilket jag kommer att återkomma till i del 11 i denna serie.

FöregåendeNästa

Kategorier: Uncategorized

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *



En kopp kaffe!

Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!

Bjud på en kopp kaffe!

Om...

Kontaktuppgifter, med mera, finns här.

Följ mig

Twitter Instagram
GitHub RSS

Public Service

Folkbildning om public service.

Hem   |   linktr.ee/hesselbom   |   winsoft.se   |   80tal.se   |   Filmtips