Anders Hesselbom

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den femtioförsta som handlar om ordet ”tro” som slagträ, i ett klassiskt försök att skapa legitimitet kring religion.

Det finns ett visst utrymme för att bygga upp en fasad av en försiktighet och ett slags sökande, eftersom själva ordet ”tro” används för att beskriva helt olika saker. Om vi tänker oss en skala av säkerhet, från det mest osäkra till det mest säkra, hamnar ordet tro i båda ändarna.

En mycket flyktig variant av tro: Jag tror att min bror är i köket. Minimal information kan få mig att släppa denna föreställning. Ofta räcker en glimt in i köket i fråga.

En mer säker föreställning: Jag vet att min bror är i köket. Även här kan nya fakta på bordet göra att det man tror sig veta blir omprövat, om än med en viss förvåning. Man kanske inför sig själv återkallar ett felaktigt eller ett inkomplett uppfattat fenomen (”jag såg min bror gå in i köket”), men ofta kan man gå vidare från vad man tror sig veta.

En mycket säker föreställning: Jag tror att min bror är i köket. Notera att samma ord används, men betydelsen är helt annorlunda. Att man troratt sin bror är i köket enligt denna betydelse, eller att man tror på Gud, betyder absolut inte att man aldrig tvivlar – det betyder att man inte är beredd att ompröva sin hållning, och därför bemöter rationella argument genom att rationalisera sina egna föreställningar. Det är från denna form av tro som dumma argument föds.

Ingen kan veta om min bror är i köket! Min bror är transcendent! Du kan inte bevisa att min bror inte är i köket! Man måste vara öppen för mysteriet med min bror! Och så vidare.

När en person blir konfronterad med kritik mot en föreställning han vurmar för, visar sig personens förmåga att förhålla sig skeptisk till påståenden om den objektiva verkligheten som saknar grund. Och det vi kan konstatera, är att betydligt fler än de som verkligen kan hantera en sån här situation, identifierar sig som rationella, och det är ur denna konflikt som dumma argument föds.

Föregående – Nästa