Anders Hesselbom

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjätte.

Den mest dumdristige religionsvurmaren ser inga konflikter alls mellan sin tro och vetenskap, och har inte sällan religiöst motiverade uppfattningar i traditionella naturvetenskapliga frågor. Skapelsetro är ett exempel på detta.

Det som utvecklar argument som syftar till att påvisa att religion och vetenskap är kompatibla, är givetvis de som upptäckt att det finns verkligen problem här. Många gånger har man fått höra någon yttra frasen ”jag är vetenskaplig skeptiker och jag tror på Gud”, men inte lika många gånger har man fått höra en tillfredsställande förklaring på hur det är tänkt att fungera. En del av de sämre argumenten kommer att beröras framöver, nästa i del 13. Det bästa kommer från Stephen Jay Gould och är inte heller något vidare. Han menar att anspråk som är religiösa, helt enkelt inte är vetenskapliga. Jag underkänner detta. Ett non-overlapping magisteria. Om man betraktar vetenskap som en metod, så spelar det ingen roll vilket anspråk som görs, utan på vilka grunder.

I detta videoklipp bemöter Sam Harris tricket att låta en trosföreställning flyga under radarn genom att kalla föreställningen för ”metafysisk”.

Föregående – Nästa