Anders Hesselbom
Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
Dåliga försök att legitimera religion, del 7 av 100
2013-03-15
I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. I den sjunde delen funderar jag på varför jag presenterar 100 dåliga försök att legitimera religion.
Det handlar alltså om att misstänkliggöra skeptikern (som i ”den vetenskapliga skeptikern”). Detta legitimeringsförsök används när en apologet vill misstänkliggöra sin meningsmotståndare för att komma undan en sakfråga, t.ex. genom att säga: Varför pratar alltid ateister om Gud? Låt oss vara ifred!
När religion tar sig uttryck på olika vis, kommer personer att förhålla sig till detta uttryck. Sverige är väldigt irreligiöst på många punkter, och med irreligiositeten följer en önskan om sekularism. Vi låter t.ex. ingen religion sätta normerna inom vetenskapen.
Men med irreligiositeten följer också en viss slapphet i synen på religion. Genom föreställningen att religion är ofarligt och utan inflytande, gror en hög acceptans mot teokratiska förhållanden. I Sverige favoriseras vidskepliga religioner ekonomiskt framför sekulära livsåskådningar. Svenska Kyrkan är en församling som närmast har myndighetsstatus, och den offentligt finansierade skolan får gärna vara religiös. Rent effektivt betyder det att elever får lära sig att människan är handgripligen skapade av en gammal krigsgud från mellanöstern för 6000 år sedan – se mer om detta i del 12 som handlar om förhållandet till kreationism.
Och däri ligger även svaret på frågan. Varför pratar ateister om Gud? För att vi förväntas förhålla oss till Gud. De som försöker legitimera religion, och i ännu högre utsträckning, de som tror på Gud, behöver sällan underkasta sig ett övernaturligt väsen som de själva inte tror på, eller religiösa regler kopplade till andra religioner än deras egna. Men de kan själva betrakta sitt land som ett ”kristet land”. Alltså, givet att ingen muslim tvingar dig att knäböja mot Mecka, är inte detta ett argument mot islam. Givet att ingen kristen kräver att samhället ska finansiera kristna friskolor, är inte detta ett argument mot kristendomen. Men hur ligger det till egentligen? Den underkastelse som apologeterna kräver är anledningen till att skeptiker bryr sig. Det är anledningen till att skeptiker borde bry sig.
Höjden av ironi visar sig när den troende ber att man ska förhålla sig till deras tro, genom att avkräva respekt för tron, och sedan väljer att misstänkliggöra sin meningsmotståndare istället för att själv försöka förhålla sig på ett rimligt vis till skeptikerns icke-tro.
Kategorier: Uncategorized
3 svar till “Dåliga försök att legitimera religion, del 7 av 100”
Lämna ett svar
En kopp kaffe!
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Följ mig
|
|
|
|
Varför pratar ateister om Zeus?
Till vilken grad pratar ateister om Zeus? Han är ganska maktlös, så det handlar nog mest om utbildning. Jahve har fortfarande en enorm makt, så då är givetvis frågan om hans existens relevant.
Jag tror att du tangerar en mycket viktig poäng här, om att vi är så fria från religion, att folk får för sig att religion är någonting gulligt och harmlöst. I Finland hörde 2011 77,2% av befolkningen till den Ev.Lut.Kyrkan. Ja vågar påstå att majoriteten av dessa hör till kyrkan för att det "hör till", för att föräldrarna skrivit in en, och man orkar inte bry sig/ta ställning till saken.
Jag upplever ofta att folk tycker det är besvärligt/obekvämt när religion kommer på tal ur ett kritiskt perspektiv. Folk anser att man skall respektera religion, vilket jag anser är helt fel. Man skall respektera sina medmänniskor, och deras rätt att tro, men jag har ingen skyldighet att respektera konsekvenser för samhället och medmänniskor som en persons övertygelse medför.
Hälsningar från andra sidan av Östersjön.