Anders Hesselbom

Därför dömer socialister ut välfärdssamhället

2023-11-26

Våren 2023 påstods det att barn svälter i Sverige. Detta var inte sant, men narrativet var så lockande att många, särskilt på vänstersidan, spred det som om det vore sant. Om nu Sverige i princip alltid i modern tid styrs av vänstern, varför vill inte vänstersympatisörer lyfta Sverige som ett gott exempel? Varför är det inte mer lockande att tala sanning, och erkänna att ingen behöver svälta i Sverige? Visst, Socialdemokraterna hade precis förlorat regeringsmakten till Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, och vänsterkartellen (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) har sedan dess ett underläge i riksdagen. Men denna maktförlust skedde hösten 2022, så våren 2023 borde väljarna fortfarande leva i ett land som präglas av långt socialdemokratiskt styre. Ändå blev många förförda av tanken på barn svälter i välfärdssverige, för vad som är sant eller falskt är irrelevant för vad vi väljer att tro på. Det som räknas är om vi gillar narrativet.

Höga skatter antas ha en utjämnande effekt. Det är inte sant, för Sverige har både höga skatter och hög tillväxt på miljardärer. Men det antas som sagt ha en utjämnande effekt. Och eftersom utjämning är bra i ett land med höga klyftor, så är höga skatter bra. När jag berättade för en person att det är låginkomsttagare som tjänar mest i kronor på att få jobbskatteavdrag (alltså sänkt inkomstskatt för lågavlönade arbetstagare) så tyckte hon att det var tråkigt, ur ett rent pedagogiskt skäl. För skatt är ju bra! Och miljardärerna är egentligen inte något problem, såvida inte man tänker sig att dessa blivit miljardär på andras bekostnad, vilket är en svår fråga att driva i ett land utan svältande barn.

Men välfärdssamhället fungerar faktiskt åtminstone så pass bra så att inget barn behöver svälta, så länge deras föräldrar prioriterar korrekt. Pengar till mat för dagen finns, även hos de allra fattigaste. Detta påpekades av författaren Lena Andersson, vilket skapade enorm irritation. Det var så uppenbart att hon hade rätt. Hon skadesköt därmed argumentet som skulle användas till att skapa opinion för något så nobelt som att införa mer välfärd. Eller kanske inte införa mer välfärd, men för att behålla den folkliga opinionen för att ta ut höga skatter. Vi betalar nämligen skatt för mycket som inte har med välfärd att göra, så mer välfärd kan vi få utan en enda skattehöjning – det handlar bara om prioriteringar – ungefär som när föräldrar prioriterar mat till sina barn. Men det skulle ju handla om höjda skatter! Att Andersson har rätt är en klen tröst, för hon har skiftat fokus från påståendets ursprungliga syfte: Att krama ut mer pengar ur arbetaren.

(Frasen ”låt dem äta havregrynsgröt” har förekommit i debatten. Det är en parafras på ”låt dem äta kakor” som tillskrivits Marie Antoinette i syfte att göra gällande att hon inte hade någon förståelse för fattigdomens konsekvenser. Man försökte visa att Antoinette hade förlorat kontakten med vanligt folk. ”Låt dem äta havregrynsgröt” fungerar inte riktigt att vända mot Andersson, eftersom fattigdom idag tenderar till att man måste välja t.ex. gröt, medan fattigdom under Frankrikes 1700-tal innebar att man inte hade tillgång till de ingredienser som behövs för att göra kakor.)

Kategorier: Skattepengar