13/8 skriver Andreas Ekström i Sydsvenskan att vi behöver mindre religion, inte mer. Som svar skriver Micael Grenholm 27/8 att det är ateism som vi behöver mindre av. Jag kommenterar Grenholms text 28/8 blott genom att rätta de sakfel om ateism som han lägger på bordet. Därefter replikerar Grenholm (22/9) – jag (”Andreas Hellström”, alltså Anders Hesselbom) omdefinierar ateism till att betyda frånvaron av gudstro – det är därför jag har fel. Jo, detta är på riktigt.
”Detta sätt att resonera är vanligt bland ateister. Populära amerikanska ateistiska sidor såsom American Atheists och The Secular Web argumenterar för att ateism inte ska definieras som tron att Gud eller gudar inte finns, utan det är avsaknaden av tro som karaktäriserar ateismen.”
Alltså, att a-teism skulle betyda ”utan Gud (Teos)”.
Men det är alltså, enligt Grenholm, inte frånvaron av gudstro som definierar icke-tro på Gud – i så fall vore ju alla som inte tror på Gud ateister: Stenar, bäbisar och marsvin.
”Att definiera ateism som avsaknad av tro på Gud kallas för den breda definitionen av ateism.”
Ateism betyder ”utan Gud”, och den mest inkluderande definitionen av ateism är ”någon som inte tror på Gud”, vilket självklart inte passar allas agendor eller världsbilder. Låt oss betrakta problematiken utifrån:
Jag har min kunskaps källa i vetenskapen. Jag är en vetenskaplig skeptiker*, och anser därför att grundlösa påståenden, som t.ex. X, är påhitt. Och givet att X är påhitt, är a-X (utan X) en norm. Alltså, eftersom jag inte tror på enhörningar är jag a-enhörningist (utan enhörningar), och eftersom jag inte tror på Gud (teos) är jag a-teist (utan gud). Mina grundantaganden är två: Att yttervärlden existerar, och att vi kan lära oss något om hur yttervärlden fungerar genom att studera den. Teistens (motsats till a-teistens) grundantagande är: Gud finns.
Antagandet att Gud finns följer inte till någon form av vädjan till logik eller konsistens – en allsmäktig Gud kan göra vad tusan han vill, helt utan att ta hänsyn till naturen, naturens lagar, logiken eller logiska implikationer. Det är därför premissen att Gud finns landar så väl hos samhällets begåvningsreserv. Dessa två postulat står helt enkelt väldigt långt ifrån varandra.
”Enligt denna definition är agnostiker, katter och stenar alla ateister eftersom de saknar tro på Gud.”
Rent teknist är katter och stenar a-X, där X skulle kunna vara tron på tandfén, tron på gudar, tron på Oden, tron på Merkurius och tron på spöken. Utanför det ganska orimliga postulatet att ”Gud finns” bedöms varje föreställning utifrån hur skälen formuleras och vilka data som rimmar med påståendet som görs. Det innebär jag kan ifrågasätta Grenholms agenda och partiskhet, helt utan att lägga några nya påståenden på bordet.
Grenholm presenterar alltså ett klagomål, men inte något argument, vilket i sig självt är en ledtråd för den som verkligen är intresserad av att komma så nära en sanning som möjligt är.
*) Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd.
Lämna ett svar