Jag har tittat på en föreläsning om invandringen i Sverige med nationalekonomen Tino Sanandaji. Sanandaji levererar en mörk bild om situationen, men han inger hopp eftersom han ganska framgångsrikt lyckas peka på några konkreta problem som måste åtgärdas. Och med en fungerande politik så kan vi hjälpa fler. Sanandaji inleder med att bekräfta att debatten är ganska infekterad. Detta beror till viss del på att vi har en rasistisk rörelse som gjort sig hörd i debatten, och att negativa påståenden om invandring har associerats som stöd för den rasistiska rörelsen. Men genom att försöka se på situationen som den faktiskt är, både med sina för- och nackdelar, så kan man även se hur man faktiskt ska tackla situationen.
Tillåt mig peka ut några av Tino Sanandajis poänger från den knappt två timmar långa föreläsning.
”Jag vill börja med att förklara för er… […] Varför har Medelhavet inom några år förvandlats till en massgrav? Och om alla som ser bilder på döda barn och vuxna, och reagerar emotionellt på det, och humanistiskt, så är den första frågan ”varför har de dött?” för att kunna stoppa det. Om man inte förstår mekanismerna som har gjort att de här människorna har dött, så kan man inte hindra andra från att dö.”
Och även om situationen är fruktansvärd, så är det precis detta som är hoppfullt: Genom att förstå var problemen ligger, kan man vidta åtgärder som hjälper. Sanandaji går vidare med att presentera statistik om hur många som färdas över, och hur många som dör i Medelhavet. Antalet ökar från månad till månad.
I Sverige har man god sannolikhet att få asyl, och det finns många som är i behov av skydd. Vissa kommer från Syrien, Irak och Afghanistan, andra från Eritrea och Etiopien. Anledningen att inte fler kommer till Sverige beror på vårat visumkrav, för utan visum kan man inte ta sig hit och utan är i händerna på människosmugglare. Dessa är i sin tur inte humanister, utan transporterar på billigaste tänkbara sätt, trots sina betalande kunders risk att dö. Regeringen tillåter alltså inte att den med skyddsbehov köper en flygbiljett för 5000, utan hänvisar dem till människosmugglarna som tar tio gånger mer i betalt för en lägre överlevnadschans.
Tino Sanandaji utmanar även vår världsbild. Han hävdar att varje detalj i flyktingpolitiken har varit tabu i Sverige, och att varje detalj är utsatt för verklighetsförfalskning från både politiker och media. Oavsett om det handlar om vilka som kommer hit, varför de kommer hit, vad det kostar att de kommer hit, så säger politiker och media en sak, medan statistiken säger en annan. T.ex. kan man få en bild från media att kriget i Syrien är en speciell situation och att en majoritet av flyktingarna kommer därifrån. Jag personligen donerar pengar till Svenska Afghanistankommittén varje månad, där det pågår ett mycket brutalt krig som hittills kostat två miljoner människoliv. Och betänk gärna att en fungerande flyktingpolitik är mer kostnadseffektiv än en ickefungerande.
Alltså, knappt två timmar med Sanandaji kommer att ge dig en uppdaterad bild av läget. Min personliga ambition är att Sverige ska kunna hjälpa så många som möjligt, även om det sker på bekostnad av att dogmer utmanas. Och tänk på att om SVT säger en sak och SCB säger en annan, så kan SVT ifrågasättas utan att du är konspirationsteoretiker. Och tillåt mig påpeka att jag älskar Henrik Schyffert, och att jag inte för ett ögonblick ifrågasätter hans goda intentioner, men om Schyffert säger en sak och Världsbanken säger en annan, så kan Schyffert ifrågasättas utan att du är konspirationsteoretiker. Du är källkritisk!
Jag förstår att det finns en generationsskillnad här. Den källkritik som var högstadiematerial på 80-talet, är idag folkbildarprismaterial.
Lämna ett svar