Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
2023-06-17
Sverige lider mycket hårdare av gängkriminalitet än övriga nordiska länder. Finland har ungefär 10 kriminella gäng och runt hundra personer är kända av polisen. De har också väldigt höga straff. När en gänguppgörelse med skjutvapen sker där, betraktas det som terrorism, och straff på bra mycket mer än 10 års fängelse utdelas. Gänguppgörelser med skjutvapen är extremt ovanliga i Finland, och några no go-zoner finns inte. Det som finns där, men saknas här, är hårda straff.
Det är dock inte förklaringen bakom Finlands framgång och Sveriges misslyckande. Forskarkåren står enig i frågan: Hårdare straff fungerar inte. En inlåst gangster gör gatorna precis lika osäker som en gangster som är ute på gatorna, så Finlands framgång måste ligga någon annan stans.
Och denna annan stans är inte förebyggande arbete. Jag tror att förebyggande arbete mot gängrelaterat våld fungerar, men idag är situationen så pass långt gången att det enda alternativ som erbjuds idag är skadekontrollerande arbete. Förebyggande arbete sker normalt före den potentiella skadan sker, och har därför en svag punkt: Man måste se skadan komma. Är det något som svensk socialdemokrati har varit tydliga med under de senaste åren, så är det att de inte såg detta komma. ”Vi såg det inte komma!” Och om inte ens Socialdemokraterna ser något komma, är det förmodligen ingen kapabel att identifiera en sådan negativ förändring.
Från en orelaterad fråga till en annan, jag läser idag på Socialdemokraternas hemsida:
Det här har vi gjort
• infört en ny, stramare asyllagstiftning så att färre söker sig till Sverige
• ökat återvändandet av de som fått avslag på sin asylansökan
Socialdemokraterna har alltid varit ett invandrarfientligt parti, men detta luckrades upp under perioden Göran Persson, Mona Sahlin, Håkan Juholt och Stefan Löfven. Det är först nu när Magdalena Andersson är partiledare som man åter igen pratar om en stram invandringspolitik, liknande den som rådde under Hanson, Erlander och Palme. Hur ska jag som medborgare tänka kring det? Varför behöver vi inte nya medborgare i landet längre? Och är det en slump att detta aktualiseras samtidigt som man inte längre förnekar att gängkriminaliteten är ett problem? Här behöver man nog vara tydlig med att det saknas samband mellan ”det svenska tillståndet” och att vilja ha stramare asyllagstiftning, för det ser ut som att man fiskar i grumliga vatten.
Kategorier: Politik, Sosseriet
Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Lämna ett svar