Jag måste vara ärlig och säga att inte alla som yttrar orden ”jag är inte rasist men…” är rasister. Men min uppfattning är att du hittar betydligt fler rasister bland dem än bland dem som kan sätta punkten lite tidigare. ”Jag är inte rasist.” Igår publicerade ETC denna teckning:
Islamofoberna (såvida de inte rent av menar rasisterna) kan alltså äntligen komma ut ur garderoben, tack vare al-Qaidas attentat mot Charlie Hebdo, en tidning som främst sysslar med politisk satir.
Detta får mig att tänka på att dem som ”är för yttrandefrihet men…”
I den gruppen finns en beklämmande överrepresentation av personer som anser sig vara för allas rätt att säga sin mening, men att de som inte delar deras personliga uppfattning bör avstå. Trots att det är exakt i detta läger du faktiskt hittar rasisterna.
Yttrandefrihet betyder inte att man får uttrycka vissa åsikter, medan andra är kriminella. Yttrandefrihet betyder att alla åsikter får uttryckas, så länge man inte hotar, uppviglar, och så vidare. Och en gemensam nämnare hos alla som vill kriminalisera yttrandefriheten, är den naiva föreställningen att de egna åsikterna ska förbli tillåtna, medan alla andra ska tvingas till tystnad.
Det kan vara värt att tänka på, Mehmet Kaplan.
Lämna ett svar