Anders Hesselbom

Istället för att hyckla

2011-12-17

Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den falang inom skeptikerrörelsen som ser sig som den religiösa trons riddare. Alltså inte de som väljer att inte kritisera religion, utan den falang som försvarar rätten att tro på vad man vill. Som alltså aktivt argumenterar för detta. Redan när det kommer till punkten där man både väljer att försvara en övernaturlig rörelse, men ändå ser sig som en del av någon form av skeptikerrörelse, tycker jag att man har sålt ut sig totalt. För inte tusan handlar försvaret om att man delar trosföreställningarna. De som försvarar religiös tro brukar snarare vara noga med att påpeka att de är ateister. ”Jag tror absolut inte på Gud, men det måste man få göra” brukar det heta. Att man ”får tro” är inte en fråga som är öppen för diskussion. Det är bara löjligt att påpeka att man ”får tro”. Vad skulle alternativet vara?

Är vi kanske för dåliga på att påpeka att man får tro på homeopati, när det är homeopati vi kritiserar? Det tål att fundera på. Men låt oss undersöka fyra påståenden, hämtade direkt från svenska skeptiker:

”Vilken skada gör liberala teologer? Vilken skada gör liberala teologer som Helle Klein?”
De normaliserar tron, och när fundamentalister angrips tar de fundamentalisterna i försvar. Eftersom Helle Klein används som exempel på liberal teolog, är det kanske värt att påminna om att hon kritiserade Christer Sturmark i samband med att han startade tidningen SANS för att inte berätta om det positiva med tro, utan istället väljer att angripa sådant som är dåligt – hon tog inte alls parti för Sturmark och uttryckte att det var bra att han angrep det som är dåligt. Till detta vill jag också nämna att vem man uppfattar som liberal, beror helt på hur liberal man är. Får man inte även intryck av att hon har problem med ”sekularister”? Man måste kanske vara extremt konservativ för att komma på tanken att beskriva Klein som liberal?

”Fundamentalisterna gör mycket större skada än de moderata troende!”
I en konflikt mellan fundamentalister och naturalister, tar de moderata (=måttliga) troende fundamentalisternas försvar. Helle Klein är ett bra exempel på detta från tv-debatten jag hänvisade till tidigare, men här kan man faktiskt hitta både fler exempel på att så kallade moderata troende tar parti för fundamentalisterna i konflikter, och att de inte gör det. Men det gäller faktiskt att komma ihåg att bara får att någon annan inte alltid tar fundamentalisternas försvar, så har vi fortfarande kvar problematiken med de som gör just detta, gärna motiverat av att rätten att tro är viktigare än sakfrågor som t.ex. evolution kontra skapelse. Ivrigt påhejat av ”skeptiker” som stämplat dessa människor som liberalteologer. Faktum är att rätten att tro inte är under angrepp, och att de moderata troende som hävdar att den vetenskapliga medvetenheden är av underordnad betydelse, har så fel att det är svårt att sätta ord på det. Till detta vill jag lägga att det borde ha varit skeptikerns kärnfråga!

”Att någon tror på en högre makt kan aldrig vara ett problem.”
Det blir problem när denna högre makt sätter en person i en situation där ett diskutabelt beteende måste försvaras av religionsfriheten. Kanske ska måste någons barn slippa sexualundervisningen i skolan? Kanske tar du parti för de liberalteologer vars barn måste närvara på sexualundervisningen, trots att de i sin tur menar att religionsfriheten är viktigare än fundamentalisten har med sina barn på sexualundervisning.

”Att argumentera mot guds existens är dålig PR.”
Detta kan lika gärna handla om att vara motståndare till religiösa ritualer under skoltid – det anses också ge dålig PR. Konstruktiva förslag brukar efterlysas, så det måste vi naturligtvis inkludera. Fokusera på vad du förespråkar istället! Vem som helst kan förstå att det är bättre, om det förklaras på rätt sätt. I fallet om skolavslutning i kyrkan, vill kulturens självutnämnda väktare ha det till att ena sidan är för skolavslutning i kyrkan, medan den andra sidan är mot. Frågan handlar givetvis om att den ena sidan är för obligatorisk kristning, medan andra sidan är för frivillig kristning. Att man tycker att inte skolan ska syssla med något under obligatorisk undervisningstid, betyder absolut inte att man vill förbjuda ett fenomen.

”Räcker det inte att man inte tror?”
När kommer detta argument fram? Är det när man ska ge sig på någon obskyr och smal pseudovetenskap som helt saknar inflytande, alltså, när man diskuterar en icke-fråga? Nej, självklart inte. Det krävs att religion är inblandat.

”Skeptiker” som tar motståndarens parti är inte användbara för rörelsen. Det är därför man sällan ser några religionskritiker som kommenterar kampen mot t.ex. alternativmedicin med påståenden som reducerar problematiken, påståenden om att man måste få tro på homeopati, eller små inflikade försvarstal om moderata homeopater, som t.ex. Marina Szöges. Vi förstår att det inte gynnar debatten, och vi vill inte vara i vägen för er, på samma sätt som ni är för oss.

Kategorier: Uncategorized

3 svar till “Istället för att hyckla”

1. Jonathan skriver:

   2011-12-17 kl. 18:29

   Det funkar lika bra att vara en kristen skeptiker som att vara en militan vegan som äter kött, fisk och ägg.

   Svara
2. Creutz skriver:

   2011-12-18 kl. 03:12

   Intressant. Jag är ju inte aktiv i "skeptikerrörelsen", utan håller mig nästan uteslutande till ämnesområdet religionskritik. Homeopati, vacciner och mera sådant av naturvetenskaplig art får andra hantera.

   Men det låter synnerligen nedslående, om det är så att sådan acceptans för religiös vidskepelse återfinns i skeptikerrörelsen som du antyder i inlägget.

   Svara
3. Anders Hesselbom skriver:

   2011-12-18 kl. 09:47

   Acceptansen för religiös vidskepelse är hög i allmänhet, och skeptiker utmärker sig inte på denna punkt. Fler är ateister, men man är lika invaggad i föreställningen att religion är (eller till och med bör) vara en del av samhället. Att man identifierar sig själv som skeptiker, är ingen garant för att man är fri från vidskepelse, eller klarar att se nyktert på frågan om religion. Jag får nästan känslan av att vissa skeptiker ser på troende som fragila små liv som behöver ha skeptikerns försvar, men framför allt misstänker jag att många tycker att det politiska priset för att vara skeptisk i detta läger, är för högt.

   Svara