Det finns en grundläggande konflikt mellan religiös tro och vetenskaplig skepticism. Religiös tro handlar om vurmandet för en specifik vetenskaplig frÃ¥ga – frÃ¥gan om Guds existens är ett typiskt exempel för de vars religiös tro är kristendom – medan den vetenskapligt skeptiska istället handlar om ett intresse av att verkligen förstÃ¥ hur verkligheten är beskaffad. Och när det gäller de frÃ¥gor som mÃ¥ste tas pÃ¥ tro, utmärker sig dessa genom att vara helt ointressanta när de betraktas med ett vetenskapligt skeptiskt öga.

Den som helt enkelt är beredd att ta saker på tro, kan tro på precis vad som helst. Bristen med att vara beredd att ta saker på tro yttrar sig genom att precis vad som helst kan bli betrott. Pseudovetenskapliga anspråk som chemtrailskonspirationen eller föreställningar om homeopatikas verksamhet eller en allsmäktig guds existens är helt oproblematiska för den som gärna tar något på tro. Samtidigt är det helt oproblematiskt för en vetenskaplig skeptiker att avfärda chemtrailskonspirationen som en falsk konspirationsteori, homeopati som placebo och föreställningar om en allsmäktig gud som missriktad tolkning av religiösa upplevelser.

Problem uppstår först när man både vurmar för en fråga som måste tas på tro och försöker förhålla sig skeptisk till anspråk om den objektiva verkligheten som saknar grund. Då uppstår en kognitiv dissonans som ibland hanteras genom att rökridåer målas upp mellan det man tror om verklighetens beskaffenhet och hur man representerar sina föreställningar.

De som tror pÃ¥ chemtrails, använder kanske just en konspirationsteori som förklaring till varför allmänheten inget vet. Även för som tror pÃ¥ homeopati, ligger det nära till hands att föreställa sig en konspiration, typ Big Pharma. Men riktigt intressant blir det när gudstro kolliderar med vetenskaplig skepticism. De mest primitiva yttringarna för att fÃ¥ detta att gÃ¥ ihop brukar handla om att i sin enkelhet hävda att föreställningen om Guds existens inte är en föreställning om verklighetens beskaffenhet och därför inte en frÃ¥ga för vetenskapen, till att lÃ¥ta Guds egenskaper genomgÃ¥ transformationer i olika situationer. Ett exempel pÃ¥ det är att pÃ¥stÃ¥ att Gud inte är ”en skäggig gubbe som sitter pÃ¥ ett moln” när gudstron ifrÃ¥gasätts, men hantera Gud exakt som en himmelsk auktoritet när religionen praktiseras.

FrÃ¥gan om Guds existens är en vetenskaplig frÃ¥ga som alla andra, och problemet med att kombinera gudstro och vetenskaplig skepticism är att man dÃ¥ fortfarande hanterar Gud som om han vore ”en skäggig gubbe som sitter pÃ¥ ett moln”. PÃ¥ samma sätt, om du vore homeopatitroende och vetenskaplig skeptiker och ändÃ¥ köper och intar din homeopatika istället för att genomgÃ¥ behandlingar som faktiskt fungerar, hanterar du homeopati som om det vore verksamt.