Anders Hesselbom

Det finns en grundläggande konflikt mellan religiös tro och vetenskaplig skepticism. Religiös tro handlar om vurmandet för en specifik vetenskaplig fråga – frågan om Guds existens är ett typiskt exempel för de vars religiös tro är kristendom – medan den vetenskapligt skeptiska istället handlar om ett intresse av att verkligen förstå hur verkligheten är beskaffad. Och när det gäller de frågor som måste tas på tro, utmärker sig dessa genom att vara helt ointressanta när de betraktas med ett vetenskapligt skeptiskt öga.

Den som helt enkelt är beredd att ta saker på tro, kan tro på precis vad som helst. Bristen med att vara beredd att ta saker på tro yttrar sig genom att precis vad som helst kan bli betrott. Pseudovetenskapliga anspråk som chemtrailskonspirationen eller föreställningar om homeopatikas verksamhet eller en allsmäktig guds existens är helt oproblematiska för den som gärna tar något på tro. Samtidigt är det helt oproblematiskt för en vetenskaplig skeptiker att avfärda chemtrailskonspirationen som en falsk konspirationsteori, homeopati som placebo och föreställningar om en allsmäktig gud som missriktad tolkning av religiösa upplevelser.

Problem uppstår först när man både vurmar för en fråga som måste tas på tro och försöker förhålla sig skeptisk till anspråk om den objektiva verkligheten som saknar grund. Då uppstår en kognitiv dissonans som ibland hanteras genom att rökridåer målas upp mellan det man tror om verklighetens beskaffenhet och hur man representerar sina föreställningar.

De som tror på chemtrails, använder kanske just en konspirationsteori som förklaring till varför allmänheten inget vet. Även för som tror på homeopati, ligger det nära till hands att föreställa sig en konspiration, typ Big Pharma. Men riktigt intressant blir det när gudstro kolliderar med vetenskaplig skepticism. De mest primitiva yttringarna för att få detta att gå ihop brukar handla om att i sin enkelhet hävda att föreställningen om Guds existens inte är en föreställning om verklighetens beskaffenhet och därför inte en fråga för vetenskapen, till att låta Guds egenskaper genomgå transformationer i olika situationer. Ett exempel på det är att påstå att Gud inte är ”en skäggig gubbe som sitter på ett moln” när gudstron ifrågasätts, men hantera Gud exakt som en himmelsk auktoritet när religionen praktiseras.

Frågan om Guds existens är en vetenskaplig fråga som alla andra, och problemet med att kombinera gudstro och vetenskaplig skepticism är att man då fortfarande hanterar Gud som om han vore ”en skäggig gubbe som sitter på ett moln”. På samma sätt, om du vore homeopatitroende och vetenskaplig skeptiker och ändå köper och intar din homeopatika istället för att genomgå behandlingar som faktiskt fungerar, hanterar du homeopati som om det vore verksamt.