Anders Hesselbom

En annan användare på Twitter kommenterade detta med att Humanisterna inte har agerat på grund av att vi egentligen bara hatar kristna. Jag kommenterar gärna detta i egenskap av sekulärhumanist, utan att företräda förbundet – det lämnar jag till förbundsstyrelsen.

Som sekulärhumanist hatar man varken kristna eller muslimer. Det är inte ens säkert att man över huvudet taget ogillar religion, som t.ex. kristendom eller islam. Jag gör det, men det räcker egentligen att man anser att någon religion inte ska diktera vad som är sant eller falskt, och att man anser att ingen ska behöva underkasta sig någon annans religiösa regler, för att man ska dela sekulärhumanistens syn på religion. Och eventuellt kan det ha varit det som har inträffat här: Att chauffören var en religiös galning som vill styra andra på grund av sin egen vidskepelse. Men innan vi vet, kan jag bara kommentera principen, inte den specifika händelsen, och principen är att man får tro på precis vad man vill, så länge man inte kräver att andra ska underkasta sig eländet.

Och när vi väl finner skäl att kritisera något religiöst fenomen, så kommer vissa alltid att säga ”men islam då” om fenomenet är kristet, och andra kommer att säga ”men kristendomen då” om fenomenet rör islam, för det är så människor fungerar. Man har en selektiv bild, antingen för att man inte brytt sig om att komplettera den, eller för att man över huvudet taget bara reagerar på vissa saker istället för andra, och så klagar man utifrån sin bias.

Så utan att känna till några detaljer i detta specifika fall, så anser jag som sekulärhumanist att man ska få åka buss i kortbyxor, oavsett om chauffören är ett religiöst nutcase eller ej. Hans jobb är att köra bussen, inte att engagera sig i passagerares klädval, och vill han (av religiösa skäl eller ej) engagera sig i klädsel, så får han börja med sig själv.