Anders Hesselbom

Lite kvinnliga former på KTH

2016-05-03

Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström är två KTH-studenter som noterat att ingenjörsutbildningarna brister i sitt genusperspektiv. Eriksson och Årström skiljer på teknikens maskulina och feminina attribut, och igår skrev de på Ny Tekniks opinionssida:

”Som kvinnliga ingenjörsstudenter på KTH tycker vi att det är oförståeligt att det först i årskurs fyra tillhandahölls en föreläsning kring genus kopplat till teknik och design på vår utbildning. Under tre års tid hade ämnet överhuvudtaget inte nämnts eller diskuterats. 

I vår kontakt med studenter och lärare på civilingenjörsprogrammen Maskinteknik samt Design och produktframtagning har vi insett att den här felaktiga uppfattningen av teknik är djupt rotad på KTH. Majoriteten av uppgifterna handlade om att utforma fordonsdelar som motorer, kolvar och bromsskivor. Alla dessa komponenter har en uppenbar koppling till funktion med utmärkande maskulina attribut. 

De andra studenterna hade inte reflekterat kring detta, vilket tyder på att ämnet genus och teknik inte har tagits upp i utbildningen. Vi upptäckte även att ingen av lärarna som vi var i kontakt med ansåg att uppgifterna var neutrala från ett genusperspektiv – ändå var det inget som de verkade jobba aktivt med att förändra eller uppmärksamma i utbildningen. 

Vi förstår inte vad som förhindrar att teknik även ska innefatta formgivning, inte heller varför teknik med feminina attribut fortfarande undervärderas eller utesluts.”

Jag är inte genusvetare, och det är kanske därför jag uppfattar det som lite stereotypt att påstå att ett funktionellt ting är manligt och ett vackert ting är kvinnligt. Samtidigt handlar texten om just ingenjörsutbildningar, vilket borde ursäkta att fokus ligger på ingenjörskonst. Givet att Eriksson och Årström är genusvetare, är det självklart att de vill få in genusvetenskap i ingenjörsutbildningarna – jag själv är programmerare till yrket och anser att alla borde ha förmånen att lära sig att tänka algoritmiskt, och helst även att programmera. Vi lever trots allt i en tid där precis vem som helst har mer datorkraft i fickan (eller kanske till och med på armen!) än vad jag själv kunde drömma om att ha i min dator när jag började programmera.

Det är inte helt utan att jag kommer att tänka på kreationisterna som vill att biologiutbildningen ska balanseras upp genom att läraren även tar upp någon mytologisk förklaring till arternas mångfald: Gud har skapat oss! Med tanke på hur lite tid vi investerar i att utbilda elever i evolutionsteori så kan jag tycka att detta är en bra idé, givet att halva söndagsgudstjänsten används till att utbilda i skepticism och vetenskapsteori.

Men det lär inte hända.

Och apropå den moderna kunskapssynen, läs gärna texten ”Vi är en nation av experter och vinnare” av Susanna Mannelin.

Kategorier: Uncategorized

3 svar till “Lite kvinnliga former på KTH”

1. Kristian Grönqvist skriver:

   2016-05-03 kl. 20:22

   Om man skall laga en krånglande snöskoter, så är inte första hjälpen att trycka skotern mot sitt bröst säga några lugnande ord och stryka den över bensintanken, samt förstå den innerligt. Det är ungefär den första tanken som seglar upp i medvetandet. Det är fullt möjligt att genusanalys av människor kan leda något slags insikt av begränsningar eller beteenden, men när det gäller maskiner, broar och vägar, finner jag det tveksamt att analysen ger en vinst i produktionen……Men….jag har haft fel förr.

   Svara
2. Björn Bäckström skriver:

   2016-05-05 kl. 04:54

   De små grå fortfarande oöverträffade?

   https://www.edge.org/conversation/gary_marcus-big-data-ai

   Svara
3. Björn Bäckström skriver:

   2016-05-05 kl. 04:54

   Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

   Svara