Anders Hesselbom

Facebook-sidan Matfusket samlar likes genom tilltala oss på ett sådant sätt som gör att vi lyssnar. Det går ut på att berätta för oss att beteenden vi har är farliga. Problemet är bara att denna jakt på likes, inte gagnar den som verkligen är intresserad av ämnet som tas upp, i detta fall giftiga jordgubbar.

Andreas Ivarsson skrev en artikel på sin Allt om mat-blogg (18/6) där han berättade hur budskapet om jordgubbars farlighet kunde bli viralt. Facebook-sidan Matfusket har en väsentligt stor läsarkrets, så när de berättade att svenska jordgubbar besprutas med 44 olika preparat och att 83% av jordgubbarna som vi äter har rester av dessa gifter kvar, så är det klart att det ger spridning. Till råga på allt hänvisade man till Livsmedelsverket, vilket skapar en känsla av trovärdighet.

På Livsmedelsverkets sida, kan vi läsa följande under rubriken ”Hur mycket kan man äta utan att få i sig för mycket bekämpningsmedel?”:

Den 20/6 följer Andreas Ivarsson upp sin egen bloggpost, och avhandlar de individuella påståenden som Facebook-sidan Matfusket gjorde i sin statusuppdatering. Det är förfärande läsning. Det Matfusket påstår, är helt enkelt inte sant. Så efter ytterligare tre dagar, kommenterar Matfusket sin skadade trovärdighet i en ny statusuppdatering (23/6). Där gör man tre poänger:

1. Jordgubbarna är besprutade.

Detta är inte ett problem i sig, eftersom besprutningen behövs. Hade den inte behövts, hade odlingsprocessen kunnat förenklas. Krav-märkta jordgubbar hade kunnat vara obesprutade. Men vi vill hålla våra bär fria från mögel- och svampangrepp, något så vanligt som gråmögel kan göra bären oätliga. Det finns gränsvärden även där.

2. Vi har valt att sprida informationen, eftersom vi anser att små mängder gift är oroväckande, och giftfri mat är bättre.

Informationen, som skickades in i form av en insändare, valde man att sprida istället för att kontrollera, med hänvisning till sin påstådda agenda.  ”Giftfri istället för giftig” heter det, trots att besprutningen leder till att gifter, t.ex. mögelgifter, hålls under sina gränsvärden.

3. Hitta din egen sanning.

Det bästa sättet att se om någon är seriös, är att titta på hur man hanterar ett exponerat misstag. ”Hitta din egen sanning” är en utmärkt kommentar för den som saknar intentioner att ändra sitt beteende.  Man hade kunnat hoppas på en kommentar i stil med att ”vi missade att kontrollera det som påstods för oss, och har därför spridit information som visat sig vara felaktig” tillsammans med ett löfte om förändrat beteende. Istället skriver man:

Källkritik syftar inte till att ”stryka alla medhårs”, det handlar om grundläggande respekt för sina 120 000 läsare. Och det som får mig att tvivla på Matfuskets agenda, är att samma källa som de själva använder sig av, Livsmedelsverket, levererar information som pekar på att t.ex. möglet som motverkas med besprutning, också är giftigt.

Är det något som jag vill att vi tar med oss från denna incident, är att Matfuskets uttalande inte handlar om något förändrat beteende från deras sida. Nästa påstående som görs av dem, kanske är helt korrekt, men det enda vi kan lita på är att det är okontrollerat.

Uppdatering: Idag tar Metro upp Matfuskets fusk.