Startsidan  ▸  Texter  ▸  Blogg

Anders Hesselbom

Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.

Mer VoF-tokerier

2012-02-03

På VoF’s forum har man nu lyft frågan om religionskritik. Jag applåderar initiativet! Men det är med stor förskräckelse jag läser vad som skrivs där – av en medlem i styrelsen. Den huvudsakliga frågeställningen är varför vissa skeptiker anklagas för att ge religion ett frikort. Det korta svaret från min sida är att när man lägger kraft på att utveckla argument kring varför man inte ska vara skeptisk mot religiösa anspråk, så är man inte skeptisk mot religion. En fråga som förekommer diskussionsöppningen är frågan om man ger t.ex. klimatskepticism ett frikort om man fokuserar på något annat, som t.ex. homeopati? Givetvis inte. Alla kan inte vara bra på allt. Senare ställs påståendet att Gud finns mot påståendet att Lars Ohly har spelat fotboll med Nacka Skoglund. Båda påståendena är, till min bästa förståelse, falska. Låt oss titta på tre hypotetiska påståenden.

  • Homeopati fungerar.
  • Gud finns.
  • Lars Ohly har spelat med Nacka Skoglund.

Här kan jag tänka mig att en god grund för kritik mot homeopati inte är att det inte skulle fungera. Vad spelar det för roll? Trots allt, Gud finns inte och Lars Ohly har inte spelat fotboll med Nacka Skoglund (för allt jag vet – det råder en viss osäkerhet här eftersom minnet kan svika åt båda hållen och påståendet inte är orimligt). Det spelar roll, när man väl ska inkassera fördelar för sin föreställning. Ska vi använda skattepengar för att ordinera homeopatisk behandling för sjukdomar som kräver medicinsk behandling? Ställer vi den fråga, blir faktiskt sanningshalten i anspråket om homeopati intressant. Jag kan tänka mig att både allskeptiker och selektiva skeptiker är överens om att detta är fallet, rätta mig om jag har fel.

Påståendet om Guds existens, är inte speciellt viktigt det heller. Trots allt, Lars Ohly har inte spelat fotboll med Nacka Skoglund, och det förändrar inget för min verklighetsuppfattning. Men det spelar roll, när man väl ska inkassera fördelar för sin föreställningar. Ska vi använda skattepengar för att finansiera rekrytering till klubbar som dyrkar Gud, och ska vi använda licenspengar för att sprida Guds ord? Ställer vi denna fråga, kan sanningshalten i frågan om Guds existens bli intressant, helt beroende på vilken utgångspunkt man har. ”Allskeptikerna” gör helt enkelt en annan bedömning här – vi tycker att det är viktigt.

Slutligen, när vi ska börja betala, med tid och pengar, för att Ohly och Skoglund har sparkat boll tillsammans, kommer vi säkerligen ha ytterligare en fallang av skeptiker – de som anser att det spelar roll huruvida de faktiskt har sparkat boll ihop.

Anledningen till att vi lite skämtsamt kan slänga oss med termer som ”religionskramare” – det var det stående internskämtet när vi skeptikerpoddare hängde – är att de som gärna betalar för Gud, och således inte betraktar frågan om sanningshalten påståendet att han finns, som speciellt viktigt. Vi allskeptiker förstår er syn, och vi stödjer eran kamp. Kan jag bidra till att detta blir ömsesidigt, är jag givetvis glad! För klyftan finns där, troligen beroende på att vi är så vana med religionens närvaro, att många gärna subventionerar den föreställningen. Jag funderar på varför det skulle göra VoF till åtlöje om vi kritiserade Ohlys påstående. Kan det kanske vara för att Ohlys utsaga är irrelevant? Och det kanske är därför jämförelsen passar för framställa kritik mot utsagor om Gud som lika irrelevanta? Jämförelsen med Ohlys uttalande demonstrerar alltså att man inte förstår vad som diskuteras, eller utstuderat försöker skydda något. Vi är beredda att betala för olika saker, och förståelse finns från vårt håll – att kritisera religion är kostsamt. Samtidigt är Maria ett levande bevis för att det finns eldsjälar, helt oberoende av vad VoF bör eller inte bör syssla med.

Ohly-Skoglund-liknelsen illustrerar på vilket sätt vi tycker olika, allskeptiker och ”religionskramare”, och det kan också illustrera varför ”religionskramare” är ett ganska roligt skällsord. Allskeptiker är besvärade av fler kategorier av trams. Och nu borde det vara tydligt vad som egentligen händer:

Vi kan alltså konstatera att Gud kostar samhället mycket mer än Ohlys eventuella fotbollsspelande, enligt ovan, men ändå betraktades det som en rimlig jämförelse. Nu, helt plötsligt, har man utvecklat ett argument mot religionskritik! Frågeställningen i diskussionsöppningen, frågan om man ger t.ex. klimatskepticism ett frikort om man fokuserar på något annat, som t.ex. homeopati, är alltså en red herring. Det var inte riktigt detta som var kritiken från allskeptikerna, som själva inte fokuserar på alla ämnen. Man kan stöda skepticismen mot ett specifik ämne, utan att bidra till den. Inte motarbeta den genom att försöka dra paralleller mellan Ohlys påstådda fotbollsmatch och faith healing, kristallterapi, slagrutor, homeopati, och så vidare.

Det gäller alltså inte springa efter denna red herring, att alla kan inte vara aktiva i arbetet mot allt (för alla kan ju faktiskt inte vara aktiva i arbetet mot allt), för då kommer vi inte fokusera på det väsentliga, som är att sätta ner foten man vill ge religion ett frikort. Ett frikort som religionen inte förtjänar.

Christopher Hitchens sa att det som kan antas utan evidens, också kan avfärdas utan evidens. Men så varför inte? Varför ska vi betala miljoner i bidrag till spridandet av Guds ord, genom t.ex. bidrag till trossamfund? Om man menar allvar med att man inte tror på Gud, borde Gud kunna klara sig på ideella krafter. Inget skattefinansierat missionerade, inga religiösa friskolor, och inget församlingsbidrag. En icke-existerande Gud har säkert överseende på att vi använder pengarna på ett lite klokare sätt.

VoF måste alltså motstå frestelsen att undergräva betydelsen av det arbete som sina vapenbröder bedriver, genom att insinuera att kampen är betydelselös och oviktig. (Jämförelsen gjordes mellan Ohlys utsaga och religionskritik, inte mellan Ohlys utsaga och vetenskaplig skepticism.) På samma sätt, vi (religionskritiker) som inte kritiserar t.ex. klimatskepticism, måste motstå frestelsen att undergräva betydelsen av att kritisera klimatskepticism, genom att insinuera att kampen är betydelselös och oviktig, vilket vi andra redan levererar på. Respekten borde inte vara enkelriktad, men så länge inte VoF’s styrelse ens ser att det är detta de gör, är det svårt att diskutera förbättringar. Men här kommer ett konkret förslag: I offentliga diskussionsforum, argumentera för varför VoF inte bör kritisera religion, utan att argumentera för att religionskritik är att jämföra med en trivial osanning från ett fanboy. Genom att inte utveckla argument för varför religion ska ha ett frikort, kan VoF slippa anklagelserna om detsamma. Argumentera istället för varför det inte är VoF’s fråga.

Kategorier: Uncategorized

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *



En kopp kaffe!

Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!

Bjud på en kopp kaffe!

Om...

Kontaktuppgifter, med mera, finns här.

Följ mig

Twitter Instagram
GitHub RSS

Public Service

Folkbildning om public service.

Hem   |   linktr.ee/hesselbom   |   winsoft.se   |   80tal.se   |   Filmtips