Idag publicerar Kyrkans Tidning en debattartikel om reinkarnation, som en del i en pågående debatt. Skribenten, en teologie doktor, är kritisk till reinkarnation av helt fel skäl:
”Kring nära-döden-upplevelserna och reinkarnationen finns det alltså en bred erfarenhet och forskning, som entydigt säger samma sak: människan är inte kropp, celler och atomer. Människan är innerst och ytterst ande, medvetande. En själ som redan här kan lämna kroppen under vissa betingelser.
Denna själ kan både se, höra, tänka, med mera, och möter en verklighet som är oerhört mycket mer verklig än den värld vi, i brist på annat, uppfattar som ’verklig’.”
Vi har att göra med en doktor (!) som påstår att bred forskning säger att vi släpar omkring på, och vårdar en kropp som inte behövs! I verkligheten så vi vet vilka krafter som har inverkan över våra liv, vi vet hur stort det okända utrymmet är, och vi vet vilken funktion hjärnan fyller får vårt medvetande och vår förmåga att tänka. Kanske är det dags att rensa ut teologi och annan hittepåvetenskap från våra universitet?
Inte heller när det gäller moral är prästerskapet speciellt mycket att hänga i julgranen. Präster tenderar att ligga i samhällets kölvatten när det kommer till moral, snarare än att tillhöra de som driver på framåt. Synen på homosexualitet är ett exempel som säkert alla känner till, och tittar man på den moraliska slaskhink som Katolska kyrkan utgör, kryllar det med riktigt dåliga exempel. Man tystar ner systematiska våldtäkter av barn, man propagerar mot preventivmedel, och så vidare. Vi är så vana med detta, att vi till och med berömmer nuvarande påve Franciskus med motivationen att vi ”trots allt har sett ännu värre påvar”.
Och apropå präster och moral, att man inte använder jobbdatorn för att porrsurfa är väl fullkomligt självklart för vanliga människor? I Cardiff råkade en präst starta fel film på en begravning, och det var inte vilken film som helst. Kanske att det är läge att se över sina rutiner?
Lämna ett svar