Anders Hesselboms blogg (politik och filosofi)

Min kommentar till Mats Selanders svar på frågan om bevis för Guds existens (del 1 av 2)

2011-11-17

Credoakademin är en kristen folkhögskola och Mats Selanderär en av lärarna, som här går i god för Guds existens, utan att egentligen ha någon aning om vad han pratar om. Jo, du betalar skatt för detta trams. Frågan är alltså vilka bevis som finns för Guds existens.

Hur man besvarar denna fråga beror i hög grad på vad man menar med att ”bevisa”. Det är över huvud taget svårt att ge slutgiltiga och hundraprocentigt vattentäta bevis för någonting. Därför talar filosofer hellre om ”goda skäl”. Låt oss därför omformulera frågan: ”Finns det goda skäl för att tro på Guds existens?”

Det är en rimlig omformulering. Hade evidens funnits, hade det varit rationellt att hålla Guds existens för sann. Att vilja hantera fråga, legitimerar frågan varför Mats Selander inte tror på Spaghettimonstret eller Vishnu. Därför att om argument eller evidens för eller emot Guds existens är relevant för om man väljer att tro eller inte, så träffar det alla övernaturliga väsen. Den som tar hänsyn till att det är mer troligt att X finns än Y, väljer givetvis att tro på X, men kanske inte på Y. Om argument och evidens inte är relevanta, blir det korta svaret på ursprungsfrågan: Nej, men det spelar ingen roll – det är en personlig övertygelse som saknar rationell grund.

Vi som arbetar med den här webbplatsen tror att sådana skäl finns. Vi tror till och med att det finns mycket starka skäl att tro på Guds existens. Vi vet att dessa skäl inte har samma övertygande kraft för alla människor, men vi menar att dessa skäl gör det rationellt berättigat att tro på Gud. Vi menar även att varje ärligt sökande person borde anse att dessa skäl är så starka att de rättfärdigar tro på Gud. På denna webbplats kan du fördjupa dig i dessa argument. Här följer endast en kort sammanställning.

Om dessa argument hade funnits, skulle dessa ha presenterats. Om denna korta sammanställning (nedan) är de bästa argumenten eller ”skälen”, är det inte hederligt att påstå för någon, speciellt inte ett barn, att gudar finns.

Kosmologiska argument
Kosmologiska argument bygger på att universums existens inte är evig eller nödvändig. Utifrån Big Bang-teorin och Termodynamikens andra huvudsats har vi starka skäl att tro att universum inte har existerat evigt bakåt i tiden. Det är även orimligt att tro att universum börjat existera ur ingenting genom ingenting. Ur ingenting kommer ingenting. Därför är det rimligt att tro att universum orsakats av något bortom universum. Kosmologiska argument kan inte bevisa alla Guds egenskaper, men de ger oss skäl att tro på en icke-fysisk (andlig), icke-rumslig, icke-tidslig (evig) och enormt mäktig första orsak till universum.

Termodynamiken beskriver egentligen inte något som har med Gud att göra, och egentligen inte heller något som står i konflikt med en naturalistisk (=gudalös) världsbild. Inte heller önskan om syfte säger något om hur världen är beskaffad. Att något händer, även något tragiskt som t.ex. en bilolycka, kan vara ett uttryck för Guds plan. Men det kan lika gärna också vara ett uttryck av en olycksam serie av händelser. Eller ett uttryck för jultomtens hemliga plan. När man använder ett känt argument, som det kosmologiska argumentet är, bör man även kommentera den vedertagna kritiken mot argumentet, som t.ex. att en orsak inte nödvändigtvis betyder att denna orsak är Gud, och det är Guds argument som frågan gäller. Om Gud antas vara den övernaturliga agenten i fråga, så fort man åberopar en övernaturlig agent, är det just det som ska beläggas som svar på den ursprungliga frågan.

Designargument
Designargument pekar på förekomsten av ordning, komplexitet och information i universum och drar därav slutsatsen att en intelligens måste ligga bakom. Det finns många olika typer av designargument, eftersom det finns många olika saker och företeelser i universum som svårligen förklaras endast med hänvisning till naturlag och/eller slump.

Den primära kritiken mot designargumentet handlar om att komplexitet inte med nödvändighet innebär design. Designade strukturer tenderar att ha färre användningsområden än naturliga strukturer. Designade strukturer tenderar att vara mindre komplicerade än naturliga strukturer. Exakt detta argument avhandlas av professor PZ Myers i denna föreläsning (som förmodligen är en av de roligare föreläsningarna du sett). Den subjektiva uppfattningen om att något är ”komplicerat” kan infinna sig när man tittar på strukturer som vi vet är designade (som t.ex. en mikroprocessor) och på strukturer vars ursprung har teorier som inte åberopar design (den mänskliga hjärnan). Således kan inte ”jag tycker detta är komplicerat” användas som argument för att ett specifikt övernaturligt väsen har designat tinget i fråga

Fortsättning följer här.

Kategorier: Uncategorized