För att göra en lång historia kort, både Adam Tensta och Louise Andersson Bodin har slängt sig med olämpliga uttryck. När Metro frågade Tensta om hur han ser på användandet av ordet ”nigger”, säger han:
”Det är inte ett dugg fel att köra med det. Så länge det finns niggers, bitches och hoes ska man få säga det. Jag står inte för censur.”
Andersson Bodin har sonat sina brott – hon har både bett om ursäkt och förlorat sitt uppdrag på TV4, men visst har båda uttryckt sig olämpligt. Och troligen har Tensta ändrat uppfattning i frågan, sedan han i direktsändning lämnade tv-studion, medan programledarna svamlar nervöst.
Sedan dess har SvD:s Per Gudmundson hävdat att det inte finns någon strukturell rasism i Sverige, vilket förmodligen inte stämmer. Och här plockar Nerikes Allehanda upp bollen.
”Nej, Per Gudmundson ser ingen rasism bland Sveriges gröna skogar. Men så är han ju också en medelålders, vit man i tweedkavaj.”
Men vänta nu, om Gudmundson har fel, varför inleda texten med ett personligt påhopp? Exakt vad är det Gudmundson, jag själv, eller andra medelålders vita män i tweedkavaj förväntas vara oförmögna att förstå? Kan vi inte vara mot rasism, eller ens identifiera strukturell rasism? Hovsångerskan Malena Ernman har hållit en mycket hög profil mot rasism (och försvarat Tenstas utspel i TV4) trots att hon är vit, och många som engagerat sig mot hundplågeri i Kina ät själva inte hundar, så något i Nerikes Allehandas resonemang måste vara fel.
Om man engagerar sig mot rasism eller ej, beror inte på vilken hudfärg eller vilket kön man har. Att ens angripa någon för att den besitter attribut den inte kan styra över, är skitdåligt. Förmågan att se strukturell rasism styrs mer av förmågan att kunna sätta sig in i andras situation. Det borde inte spela någon roll vem du är om din argument är vettiga, och det borde vara rimligare att angripa någon på grund av personens argument och ståndpunkter än personens kön, hudfärg och ålder. Åtminstone om man ogillar strukturell rasism.
Lämna ett svar