Uppsalahumanisternas ordförande Anders Martinsson debatterar Guds eventuella existens med fysikern och filosofen David Kärrsmyr, där Martinsson är mot och Kärrsmyr är för. Alltså, Martinsson försvarar hållningen att det saknas anledning att tro att Gud finns och Kärrsmyr försvarar hållningen att det finns tillräcklig anledning att tro att Gud finns.
En debatt om Guds existens kan innehålla precis vad som helst. Först måste man fråga sig vilken Gud man debatterar, och hur man definierar denna Gud. Detta är främst ett bekymmer för Kärrsmyr, eftersom Martinsson kan falla tillbaka på nollhypotesen. Det korrekta svaret på frågan ”finns Gud?” är ja om Gud definieras som kärlek, då kärlek är ett tillstånd vi kan beskriva och identifiera. Svaret är ja om Gud definieras som en karaktär i Bibelneller som allt. Ingen av dessa definitioner av Gud placerar ateister och teister på olika sidor i debatten, eftersom man kan vara ateist och erkänna att Bibeln har en massa karaktärer, där några av dem är gudar. Det går utmärkt att vara ateist och tro att kärlek finns, möjligtvis med den lilla skillnaden att vi ateister sällan kallar kärlek för Gud.
Man kan nästan säga att Martinsson begår ett misstag om han definierar Gud. Om Martinsson ger ett exempel på vilken Gud han inte tror på, kan Kärrsmyr tolka det som att Martinsson syftar till att beskriva den Gud som Kärrsmyr tror på, vilket då skulle vara en missrepresentation. Ateisten kan ju ha beskrivit en Gud som inte heller teisten tror på. Monoteister påstår att det endast finns en Gud, men eftersom det finns fler* gudsbilder än det finns gudstroende, är det teisten som ska göra beskrivningen, inte ateisten.
Jag tänker inte åka till Uppsala för att få reda på om kanske Gud finns. I princip alla fenomen som först tillskrivits någon gud, har visat sig bättre kunnat förklaras bättre av vetenskapen. Därför bedömer jag det som ganska osannolikt att Guds sista anspråk är korrekta. Vi vet idag att Gud inte skapade mannen av lera och att Gud inte orsakade någon syndaflod, men vissa apologeter påstår fortfarande att Gud är moralens upphovsman, är en agent som skapar en närvarokänsla i den troendes hjärna och är en kompletterande (alt. bakomliggande) kraft till darwinismen i den evolutionära process som gett oss människan. Tanken på att Gud kanske finns är så orimlig så att den är ointressant, men jag älskar debatten! Hur kommer Kärrsmyr att välja att försvara Gud?
Vilka argument kommer vi att få höra, och vilka av dessa är nyutvecklade av Kärrsmyr? Och vilka argument anser Kärrsmyr vara för tunna för att leverera? Och Martinsson, som saknar egen bevisbörda, kommer han kunna svara? För även om Gud givetvis inte finns på riktigt, kanske Kärrsmyr ställer Martinsson svarslös, och vinner debatten, trots att Kärrsmyr är den som har den svåra uppgiften i debatten. Och riktigt tjusigt kan det bli när ateisten utvecklar positiva argument för antagandet att Gud inte finns, det är trots allt inte det lättaste!
Jag hoppas att vi ses i Uppsala nu på söndag 19/10 kl. 15:00 i K-salen, Studieförbundet Vuxenskolan, Kungsängsgatan 12. Det är fritt inträde till evenemanget.
*) Några gudsbilder har beskrivits av antiteister som givit exempel på gudar de inte tror på.
Lämna ett svar