Anders Hesselbom

Samhället behöver mindre religion

2016-12-23

Andreas Ekström skriver om religion i Sydsvenskan, 13/8. Han konstaterar att de som ser religion som en positiv kraft, vill ge den kraften mer inflytande. Men religion är ett problem och religiositet är ett tillkortakommande. Vissa drar nytta av religionen, andra är förblindade av dess självbeskrivning och löften, så inte alla ogillar religion. Men religion är fortfarande något negativt, både som alternativ moralfilosofi, som alternativ historia och som alternativ vetenskap. Bibeln bär inte på någon gudomlig moral, den ger inte en konsistent beskrivning av Jesu liv och fladdermusen är inte en fågel (3 Mos 11:13). Ändå lobbas det hårt för att låta religiösa auktoriteter få inflytande över politiken. Ekström exemplifierar med en text av bl.a. Antje Jackelén.

Och så är det något med teologer. De verkar vara religiösa i betydligt större utsträckning än folk i allmänhet, och inte minst, dumdristigt villiga att försvara religion. Det är nästan så att man ser Bagdad Bob framför sig. Joel Halldorf ger replik 15/8, och han bjuder på skåpmaten som värmt hyllorna allra längst: Ingen religion är också en religion (”jag [skulle] kunna räkna upp mycket sekulärt våld och be Ekström ta ansvar för det”), vi kan inte veta (”människan är Guds avbild, vilket inte går att bevisa”) och alla är irrationella (”Ekström kan varken bevisa att det finns ett unikt människovärde eller att mänskliga rättigheter existerar”). Vem kunde ana?

Hur vacker skrud man än klär fenomenet religion i, konkurrerar religion fortfarande med förnuftet. Vetenskap är bättre, filosofi är bättre, och så vidare. Det vi kallar för religion beskrivs mer korrekt av Christopher Hitchens än av Joel Halldorf, och s.k. religiösa upplevelser går alldeles utmärkt att uppleva frikopplat från religion, t.ex. genom att lyssna på musik. I ett modernt kunskapssamhälle är religionen en kvarleva från mindre civiliserade tider.

Kategorier: Uncategorized