Anders Hesselbom

Siinto från Borås ska rädda Gud

2015-05-17

I februari gjorde Siinto från Borås ett inlägg i debatten om en religiös skola och huruvida den svenska skolan bör vara konfessionell eller ej. Traditionellt så tycker sekulära personer att skolan ska vara religiöst neutral – konfessionsfri – eftersom det ger utrymme för alla att behålla sina religiösa föreställningar, om man har några. Men för vissa är religionens närvaro så pass viktig att man opponerar sig sekularismen, eftersom den lämnar vissa delar av samhället religionsfri – ateistisk. Siinto skriver ett ironiskt försvar av sekularismen i sin insändare. Så här skriver han:

”Om man säger:  ”Jag tror inte på Gud” är det också en trosbekännelse. Undervisningen är full av sådant som man tror på, utan en rimlig grund.”

Som vanligt har vi problemet med ordet ateism. Inte många kan skryta med att de vet vad ordet betyder, men ändå används det flitigt. Siinto har faktiskt helt rätt i att den som säger sig tro att Gud inte finns är ateist, men det är inte för att man tror att Gud inte finns som man är ateist. Den som tror att Gud inte finns tror rimligen inte att Gud finns, och det är det som gör att man är ateist. Men det lustiga här är att Siinto gör ett uttalande som alla som bekänner sig som ateister kan skriva under på – ”jag tror inte på Gud” – men hävdar ändå att det är en trosbekännelse. ”Jag tror inte på Gud” kan vara en del av en trosbekännelse, typ ”jag tror inte på Gud utan på Allah”, men det är inte en trosbekännelse, endast ett uttryck för frånvaron av en trosbekännelse. (Gud och Allah må vara samma väsen som sagt olika saker till olika följare, men enligt Svenska kyrkan är Gud och Allah två olika väsen.) Att endast säga att man inte tror på Gud är inte någon trosbekännelse,

”Big Bang till exempel.  I början var all materia i en enda punkt, singularitet, som var mindre än punkten efter denna sats. Den var i lugn och ro tills den i en bråkdel av en sekund exploderade och bildade ett miljarder ljusår brett universum. Bevis!”

Visst, Siinto vet inte vad ordet ateist betyder. Ingen skugga över Siinto, inte ens filosofen William Lane Craig har en aning om vad det handlar om, så varför skulle Siinto? Men det som Siinto opponerar sig emot här och i resten av texten är vetenskap. Och visst, vetenskap har en ateistisk bias, det är inget snack om den saken. Men bara för att vetenskap är gudafri, är det inte vetenskapligt att hävda att Gud inte finns. Sannolikheten för att Gud finns må vara jämförbar med sannolikheten att Elvis Presley lever på planeten Mars, alltså så nära absolut 0 man någonsin kan komma, men anledningen till att vetenskaplig skepticism följer till ateism beror på att det saknas skäl att tro på Gud, inte att vi hittat det slutgiltiga beviset för Guds icke-existens. Eller det slutgiltiga beviset för att Elvis Presley inte bor på Mars. Och det är trots allt det som är ateism – frånvaron av gudstro.

Men vetenskap har en ateistisk bias, inget snack om den saken. Evolution är dåligt…

”Första hästen Eohippus var stor som en räv, försedd med fyra små hovar på frambenen, tre på bakbenen. Så är även den moderna klippgrävlingen, som även annars tycks vara identisk med denna ”häst”. Vill man ha större liknande fötter, kan man titta på tapiren. Varför skall man då tro på denna förfader?

Lungfisken och kvastfeningen simmar oförändrade vidare. Varför skall man då tro att de är alla landlevande djurs förfäder? Ekorren har inte ändrats sedan dess första fossil. Har den då utvecklats? Det är väl fakta man skall lära barnen, inte sagor.

Att valar sprungit runt på Indiens kust, är väl också en sak av tro, liksom att okapins hals sträckts ut tills den blivit en giraff.”

…precis som astronomi…

”Astronomin talar om bakgrundsstrålning som bevis för Big Bang. Det innebär att strålningen som är på väg bort från explosionen stöter på en bakgrund och vänder tillbaka mot oss. Tror man på en bakgrund? ”

…eller fysik över huvudet taget.

”Den mest berömda ekvationen, E=mc2, förutsätter att man mäter ljusets hastighet med km/sek. Använder man andra enheter får man en annan konstant för kvadraten av ljusets hastighet och olika mycket energi av samma massa. Även här gäller det att tro på meter och sekund som naturliga enheter, tills man lyckas multiplicera uran med ljuset av en ficklampa, utan siffror.”

Och Siinto avslutar genom att skriva:

”I en neutral skola ska man berätta fakta och lämna ateismen utanför, för den är också grundad på  ”jag tror”.”

Om han bara citerat sig själv med ett enda ord till. ”Jag tror inte”. Skepticism, helt enkelt.

Kategorier: Uncategorized