Anders Hesselbom

Susanna Kierkegaard tror sig ha sett Buschs gårdsförsäljning

2023-03-07

Propositioner om gårdsförsäljning av alkohol har kommit och gått under de senaste åren. Fördelen skulle vara att man kan ge landsorten en extra inkomst genom att i samband med en guidad tur tillåta försäljning. Det handlar om en begränsad mängd som får säljas till besökare som deltagit på en betalad guidad tur.

Idag beskriver Susanna Kierkegaard det som diskuteras som nattöppen snabbköpsförsäljning av billig sprit, utan regleringar. Man kan avfärda Kierkegaards text som en dystopisk värld som tar avstamp i det sluttande planet – om medborgaren kan åka ut till en gård på landet, betala för en visning, ta med sig en flaska vin hem, så kommer snart berusade personer få ständig påfyllnad från sin närmsta 7-Eleven.

En aspekt av hennes text tänker jag lämna för nu, eftersom dessa kräver ganska mycket utläggning. Hon skriver att sällskap som får slut på sprit, kan springa ner och köpa mer, vilket är ett problem. Det finns forskning på hur ohälsosamt drickande förhåller sig till tillgängligheten som jag tror att Kierkegaard inte känner till.

En annan aspekt, att gårdsförsäljning inte handlar om billig skitsprit på ICA, utan som en begränsad försäljning för den som betalat för en guidad tur. Det finns alltså skäl att misstänka att Kierkegaard inte vet vad gårdsförsäljning är. Man behöver inte diskutera den saken, det räcker att konstatera att hon blandat ihop de saker hon diskuterar.

Man kan tycka att Kierkegaards primära syfte handlar om regleringar, men läser man mellan raderna så kan vi konstatera att det är bättre att köpa en fin flaska vin av staten än att köpa något hon beskriver som ”ICA Basic-vodka”. Bryssel må ha alkoholvaror på extrapris, vilket är dåligt, men det är åtminstone fina sorter. Och så vidare. Drickandet är mer acceptabelt om det stannar hos den medel- och överklass som Kierkegaard själv tillhör.

Om så är fallet, bör faktiskt Systembolaget verkligen förlora sitt monopol. Även om antalet vinsorter ökade kraftigt sedan bolaget fick konkurrens av privatimporten i och med vårt inträde i EU 1995. Kierkegaard är alldeles för ung för att ha varit med om att stå i kö, och be om en flaska rött över disk genom att rabbla artikelnumret till ett strängt butiksbiträde som sedan, med lite tur, hämtade flaskan från ett uselt sortiment.

För den som uppskattar gott vin är Systembolaget fortfarande inte något alternativ. Hälften av vinerna kommer från samma tillverkare och nästan alla smakar saft. Men nu är det, som sagt, tillåtet att importera för privat bruk.

Slutligen behöver inte en avreglering av marknaden innebära en avreglering av vem som får köpa och i vilket tillstånd. Skulle någon som faktiskt bryr sig om gott vin vilja bjuda Systembolaget på en match, kan krav ställas även på den handlaren. Det steget har vi vågat ta både när det gäller snusförsäljning och alkoholservering på restauranger.

Personligen anser jag givetvis att gårdsförsäljning ska vara tillåtet, men jag är inte längre lika stressad över att Systembolaget ska förlora sitt monopol, för jag har kommit i kontakt med jättefina utländska firmor som gärna budar hem mitt vin till min dörr. Och jag är helt övertygad om att den som vill okynnessupa även i framtiden hellre satsar en hundring på en flaska Explorer på bolaget, än att sätta sig i bilen, åka ut på landet, betala 300:- för en guidad tur i syfte att få möjlighet att lägga 500:- på en flaska gårdsvin.

Kategorier: Alkohol