Anders Hesselbom

Symbolvärdet som slöjan bär

2019-05-12

Muslimer har inte några särskilda krav på hur kvinnor ska eller inte ska klä sig. Sekulära humanister och muslimer är helt överens om att man får dricka öl om man vill, att man som kvinna får visa sitt hår om man vill, att rimmat fläsk är något av det godaste som finns, och så vidare. Bara man respekterar speciella platsers och situationers klädkod, och bara man inte har bar underkropp på allmän plats, så ska vem som helst få ha (eller inte ha) på sig precis vad som helst. Men vilka val man gör kan avslöja ett och annat om vilka värderingar man har, dock inte alltid.

När duon Rebecca och Fiona uppträder i Sovjetunionens flagga så beror det inte på att man sympatiserar med Sovjetunionen, det är harmlös historielöshet. Det är inte konstigare än att Pernilla Wahlgren uppträdde med järnkorset i Melodifestivalen år 1985, eller att vilken hipster som helst bär en t-shirt med tryck föreställande Che Guevaras ansikte. Jag ser inga problem med det. Det är även historielöshet som ligger bakom icke-islamisters försvar av islamisters slöjkrav på kvinnor. För det är inte muslimer generellt som knuffar homosexuella från höga byggnader, det är inte muslimer generellt som eldar upp avfällingar i burar, som sågar huvudet av barn vars brott mot mänskligheten är att bli född av icke-muslimer, eller stenar kvinnor som låtit sig våldtas, och så vidare.

Dessa gärningar begås av en fundamentalistisk subgrupp – det är islamister, inte muslimer, som gör sig skyldiga till dessa illgärningar. Kravet på slöja har inget med islam generellt att göra, det har med islamism att göra. Slöjan är inte en symbol för islam mer än vad terrorgruppen IS är en symbol för islam. För att blanda samman detta krävs historielöshet eller extremistsympatier, där endast det förstnämnda kan ursäktas.

SVT Humor fick ett klipp som drev med terrororganisationen IS bortplockat från Instagram på grund av att ”muslimer” blev kränkta, men det var en falsk grund för muslimer blir inte kränkta av att man driver med terrororganisationen IS. Det är islamister, terrorister och IS-anhängare som blir kränkta över en sådan sak. I Sverige är dessa en tillräckligt stor grupp och en tillräckligt högljudd grupp för att göra avtryck, men det är fegt att peka på hederliga och fredliga muslimer medan man underkastar sig islamism. Den som vågar opponera sig mot slöjan är förmodligen en humanist med islam i åtanke, men den som försvarar slöjan är antingen den som försvarar judestjärnan, hakkorset eller sovjetflaggan, fullkomligt ovetande om att symboler kan ha en historia, eller den som verkligen sympatiserar med det kvinnohat som den representerar. Som tur är, är det nästan alltid de förstnämnda som höjer rösten, men när SVT Humor förlorade sitt instagraminlägg som drev med IS var nästan alla med på att det var just den religiösa extremismen som var måltavla, naturligtvis undantaget de som sympatiserar med IS och tillskriver sina åsikter till islam generellt.

Det är aldrig muslimer som bär fanan när homosexuella ska avrättas, det är antingen islamister eller islams imbecilla riddare – de som betraktar kritik mot svastikan som någon slags allmän kritik mot Tyskland, totalt oförmögna att se individer bortom stereotyper. Med det sagt är inte ett förbud mot att bära slöja vettigare än ett förbud att vara misogyn, ett förbud att vara nazist eller ett förbud mot att hata judar. Om vi låter idéer mötas, kommer vi tids nog att lära oss att identifiera vilka idéer som är bra och vilka som är dåliga.

Att en skeptiker avslutar sitt medlemskap i facket på grund av att de marknadsför sig med kvinnor i slöja har resulterat i frågan om utträdet beror på att facket har muslimer som medlemmar. Men muslimer är inte alltid islamister! Inte heller om facket hade marknadsfört sig genom att visa stjärnmärkta judar, är det säkert att utträdet hade berott på judars medlemskap. Det hade lika gärna kunnat bero på att man är reserverad inför rasism – en ganska främmande tanke i dessa tider.

Kategorier: Fundamentalism, Religion