Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
2017-03-26
Ray Comfort (Living Waters) har gjort en film vars titel anspelar på Richard Dawkins mycket framgångsrika bok The God Delusion (Illusionen om Gud). Filmen går ut på att studenter konfronteras av påståenden som de borde, men inte alltid kan, svara på. Alltså en hel timme av ”hur kommer det sig att [slumpmässigt trams här] om inte Gud finns?” Filmen finns att betrakta gratis på YouTube, vilket niohundratusen personer redan gjort.
Sedan Atheism+ och SJW har ateism kommit att bli en värdeladdad del av en speciell amerikansk subkultur, men jag använder ordet ateist i sin mest inkluderande form (någon som inte tror på Gud) vilket också Ray Comfort gör i filmen.
Filmen inleds citat från ett antal ungdomar som vittnar om sin ateism och ger små förklaringar till varför de inte tror på Gud. Därefter bedyrar de sin vänliga inställning till bevis. Om någon kan argumentera för att Gud finns, eller styrka Guds existens, så skulle de acceptera Guds existens.
Comfort hänvisar då till färgbilder i en bok, och frågar om dessa kan uppstå spontant på naturlig väg? Svaret på frågan är givetvis nej, men det betyder inget när man diskutera livets, arternas eller jordens uppkomst. Olika saker fungerar olika, vilket enkelt kan demonstreras. Låt oss anta att människan är skapad av något gudomligt väsen. Du själv kan fortfarande vara en naturlig produkt, skapad utan gudomligt ingripande, t.ex. genom ett sexualsystem som guden passade på att slänga in. Din existens skulle då bero på en naturlig konsekvens i det system vi studerar, kanske helt utan ytterligare gudomligt ingripande. Det är alltså viktigt att förstå att olika saker är olika.
Nästa fråga från Comfort handlar om vad DNA är, och föreslår själv att det är ett slags ”livets instruktionsbok” – en återkoppling som jag redan anser mig ha vederlagt. Men givetvis betonas att DNA är en ”bok”, för att kunna återanvända resonemanget om färgbilderna. På frågan om DNA uppstod av en slump, svarar en student att DNA har utvecklats över tid, vilket är helt korrekt! När en kemikalie är självreplikerande, blir den ofrånkomligen mer komplicerad över tid. Gud kan fortfarande ha varit en prime mover, men Gud behövs inte för att förklara hur något komplicerat kan komma från något enkelt. Det som kallas för ”specificerad information” kan faktiskt vara en illusion, precis som det det visade sig att en ”irreducerbar komplexitet” var en illusion. (William Dembskis koncept med ”specificerad information” nämns inte förrän 16 minuter in i filmen.)
Men ändå, sju minuter in säger Comfort att intelligent information borde säga något om förekomsten av en intelligent designer. Ordvalet ”intelligent” är viktigt för Comfort, eftersom kreationister kallar kreationism för ”intelligent design” när de vill låta initierade och vetenskapliga. Men givet mina tidigare påståenden kan intelligens lika gärna ha ett naturligt ursprung. Vi kan förklara komplexa strukturer med naturliga processer, vilket alltså betyder att oavsett om själva Universum är en naturlig plats eller en skapelse, så kan vi som lever däri fortfarande vara naturliga.
Men här börjar studenterna treva. Förmodligen beror den svajande kvalitén i deras resonemang på att de är konfronterade med påståenden som ska besvaras på stående fot. Här säger Ray Comfort att han har en enkel poäng att göra: Om en bok säger något om en bokdesigner, så borde DNA säga något om en intelligent designer. Gud. Men igen, levande ting är utrustade med ett sexualsystem som böcker saknar. Comfort ser dock inga problem här. Kan en bok uppstå spontant? Nej! Alltså kan inte DNA uppstå spontant. Datorprogram, blommor, fiskar, allt kräver intelligens på samma sätt som en bok!
Det krävs inte många minuters tittande för att ha sett allt som den timmeslånga filmen har att erbjuda, men genom att fortsätta att titta får man ta del av flera aspekter av argumentet. Richard Dawkins säger att ett naturligt ursprung är kontraintuitivt, Lawrence Krauss säger att det saknas skäl att tro på Gud, och Ray Comfort gottar sig i att vetenskapen saknar enkla svar. Tyvärr är inte alla områden enkla. Även om konceptet med evolution är ytterst enkelt (vilket bidrar till dess elegans) är den underliggande biologin mycket komplicerad!
Knappt 18 minuter in i filmen får några ungdomar frågan om vilket av ägget eller kycklingen som kom först. Rätt svar är att ägget är mycket, mycket äldre än kycklingen, men de flesta svarar att kycklingen kom först. Men när en säger att ägget kom först, reagerar Comfort. Förmodligen är inte killarna biologistudenter, för Comfort lyckas snabbt lyfta över debatten på sin planhalva. Inte för att han har rätt, utan för att han antingen överrumplar ungdomarna eller pratar med ungdomar som saknar relevant kompetens.
En kille påpekar faktiskt att han inte är skapad, utan att han kommer från sina föräldrar, vilket skulle lösa problemet som följer med antagandet att vi har ett naturligt ursprung, men då lägger Comfort självaste Adam och Eva på bordet. En urförälder behöver inte vara en imaginär karaktär från Bibeln – han kunde lika gärna ha nämnt mitokondrie-Eva, men det passar honom naturligtvis inte.
20 minuter in i filmen presenteras fine tuning-argumentet. Vi andas luft med den komposition av syre och kväve som finns på jorden, hur kommer det sig? I ljuset av att det innebär en överlevnadsfördel att anpassa sig till den miljö man existerar i, är detta en icke-fråga, men så pass mycket kunskap om biologi har inte Comfort – Guds existens är kommersiellt viktig för honom, så verkligheten är ett hinder.
Och 23 minuter vädjar Comfort framgångsrikt till att man inte ska lita på sina sinnen, utan på sin intuition. Efter att ha presenterat Dawkins ståndpunkt att verkligheten kan vara kontraintuitiv, vore det i detta lägre logiskt att begå karaktärsmord på Dawkins. Och mycket riktigt, nu ska det gnällas. Därefter, 26 minuter in, bjuder Comfort på fantastisk emotionell argumentation.
Därefter väljer Ray Comfort än betydligt mer högmodig väg: Efter att ha etablerat att Guds existens är logiskt försvarbar, är ateister just ateister för att de gillar pornografi, och de vill inte kännas vid att de kommer till helvetet på grund av det. Vilken värld lever Comfort i egentligen? Jag kan över huvudet taget inte identifiera mig med tanken på att vara porrkonsument, men det beror på att jag så pass priviligierad att jag har andra kanaler att tillgå för att få utlopp för mina behov. Men jag kommer säkert till helvetet för att jag uppskattar kvinnlig skönhet, inget snack om saken.
Filmen lägger ganska mycket tid på finjusteringsargumentet genom att slå ett slag för arternas osannolikhet och hur bra världen passar oss, och slår därmed spiken i kistan 36 minuter in i filmen: Jag förstår inte, alltså finns Gud. Och förresten, Bibeln innehåller vetenskapliga fakta, alltså finns Gud! Yada, yada, yada.
Det verkar som att filmens starka kort är sedan länge avfärdade gudsargument. Och mycket riktigt, 39 minuter in börjar Comfort sälja in Pascals trossats. Vad har du att förlora på att tro? Nu är det tydligare än någonsin att Comforts argumentation inte härleds från ett öppet sinne utan från ett finansiellt intresse. Ungdomarna ska bekänna sin synd, och ta ställning till konsekvenserna för den om inte ber om förlåtelse.
Efter att ha sett Ray Comforts film The Atheist Delusion, är att föreställningen om Gud är befängd och att gudstro endast kan härledas från vädjan, vidskepelse och hot – inte från sunda argument och definitivt inte från några bevis.
Kategorier: Religion
Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Lämna ett svar