Anders Hesselbom

Vad är ett religiöst anspråk?

2016-10-03

Det finns olika typer av anspråk. Vetenskapliga anspråk säger något om hur den naturliga världen ser ut, och religiösa anspråk säger något om våra föreställningar om en värld som kanske inte finns på riktigt. Både den som hävdar att avståndet mellan jorden och månen är 384392 meter i snitt och den som hävdar att han har ett marsvin hemma i köket, gör anspråk på att beskriva någon form av objektiv verklighet – alltså en verklighet som inte påverkas av kultur, hudfärg, religion, etnicitet eller nationell tillhörighet.

Den som hävdar att Jesus uppstod från de döda på tredje dagen, gör generellt sett inte ett vetenskapligt anspråk, utan ett religiöst anspråk. Han beskriver en värld som inte är tillgänglig för andra att titta in i, som är subjektiv – inte alla har en religion, olika människor har olika religioner och olika människor gör olika religiösa uttolkningar. Religiösa anspråk är alltså inte sanningsanspråk i någon rimlig bemärkelse. Man kan förvisso tro att Jesus verkligen uppstod från de döda på den tredje dagen, men man levererar inga rimliga skäl att tro – man tror ändå. De som tror på något övernaturligt, som t.ex. att Jesus har uppstått från de döda, brukar beskriva att det snarare handlar om en förhoppning som man förhåller sig till.

För om man påstår att Jesus uppstod från de döda, och verkligen menar att en person har varit död i tre dagar och sedan återfått livet, så gör man rent tekniskt ett vetenskapligt anspråk. Om Jesu uppståndelse är verklighet på samma sätt som månens kretsande runt jorden, är båda fenomenen naturliga. Att åberopa en övernaturlig upphovsman – Gud – förändrar inte det faktum att fenomenen existerar i en objektiv verklighet, som bäst beskrivs av naturvetenskapen. Man kan inte både hävda att ett anspråk är icke-vetenskapligt och verkligt.

För det som egentligen utmärker ett religiöst anspråk är att det är falskt. Religiösa personer kan gladligen använda vetenskapliga argument för att legitimera sina föreställningar om världen, eftersom det ger just legitimitet. Religiösa personer kan argumentera genom att hävda att det finns gudstroende vetenskapsmän, eftersom det ger legitimitet. Samtidigt kan skapelsetroende människor kalla evolutionsteori, alltså den vetenskapliga förklaringen till arternas mångfald, för religion. De gör så, för att de inte tror på den. Religiösa anspråk är nämligen falska anspråk.

Att kompromissa genom att kalla Jesu återuppståndelse för t.ex. ett metafysiskt anspråk duger inte, för i alla andra domän än den religiösa, finns krav på logisk konsekvens och noggrannhet. När den teoretiska fysikern Lawrence Krauss blev kritiserad från religiöst håll för boken ”Ett universum ur ingenting” svarade han att den enda definitionen av ingenting som teologer accepterar är det som endast Gud kan skapa ett universum av – och teologer är experter på ingenting.

Kategorier: Uncategorized

3 svar till “Vad är ett religiöst anspråk?”

1. Björn Bäckström skriver:

   2016-10-04 kl. 00:38

   Ränderna går aldrig ur…Den gamle f.d. katoliken Lindenfors har förtjust övervakat ett seminarium om olika religiösa element, nutida och historiska. Ingen kritik av befängdheter här inte!

   http://humanistbloggen.blogspot.se/2016/10/religionsvetarmote-2016-kort-rapport.html

   Svara
2. Lokatt skriver:

   2016-10-04 kl. 10:47

   Jag går numera sällan in på humanistbloggen, tycker faktiskt att den är ointressant (annat var det minsann förr !)
   Ränderna går visst aldrig ur. Jag skulle vilja veta hur många av de tongivande som är f.d. troende, gissar på en hel del. Samt några kommentatorer som ibland käftar emot är ju troende, till o med katoliker (Hur KAN man bara vara katolik).

   Det är urtrist att inga kvinnor hör av sig på humbloggen, detta bidrar starkt till mitt ointresse. Märkligt.
   Med endast män i en diskussion blir den en sorts tråkig snoppmätning, ursäkta. En viktig röst fattas, (en kör)från 52% av befolkningen.

   Svara
3. Lokatt skriver:

   2016-10-04 kl. 11:58

   Nu har jag tittat lite.

   Patrik L. vill införa nya religiösa högtider:

   "Bättre vore att byta ut några kristna högtider mot andra religioners – till exempel pingst mot Eid al fitr, Kristi Himmelsfärd mot Nowruz och kanske någon till. Det skapar gemenskap och har ett folkbildande syfte."

   Ur askan i elden! Jag döör.

   Svara