Anders Hesselbom

Vem har inte samtalat med någon gudstroende, någon alternativmedicinare, någon konspirationsteorietiker, någon spiritualist eller någon annan icke-expert, och fått något idiotargument slängt i ansiktet under debatt?

”De flesta vetenskapsmännen är gudstroende.”

”Forskarna är eniga om att homeopatiska läkemedel är mer verksamma än placebo.”

”Regeringen undanhåller gratis elektricitet från allmänheten.”

”Det finns en andevärld, och det kan vara farligt att inte ta den på allvar.”

”Sverigedemokratiska riksdagsledamöter är hälften så benägna att begå brott som andra riksdagsledamöter.”

När man ifrågasätter detta, kan man få en del lustiga svar. Ett som är både speciellt märkligt och inte helt ovanligt är:

”Om du bara googlar, så kommer du se att jag har rätt.”

Argumentet fungerar, för om jag googlar på vilket dumt påstående som helst, kommer jag finna ett visst stöd. Jag kan se åtminstone två problem med denna replik. För det första ska inte jag göra din research. Men framför allt: Om man vill styrka en vansinnig poäng, ska man inte lämna ifrån sig kontrollen över informationen. Alltså, om tokstollen själv uppger en källa så kommer offret rätt direkt och slipper se all debunk som faktiskt dyker upp när man googlar. Sekter som Plymouthbröderna och Livets Ord begriper detta och kontrollerar vilket material eleverna ska ha tillgång till.

När någon tokstolle vill att jag ska googla så att de får rätt, brukar jag roa mig med att leta reda på den information som ligger så långt bort ifrån vad jag ska upptäcka av mitt googlande som bara möjligt, från en så trovärdig källa som möjligt. Då kommer det, nästan alltid:

”Man ska inte lita på det som står på Wikipedia.”

Detta är en crackpotifierad version av uppmaningen om att vara källkritisk. Wikipedia är en lysande källa för tredjehandsinformation (sammanställningar från mer eller mindre vetenskapliga källor). Wikipedia författas av amatörer, inte bara amatörer men mestadels. Artiklarna peer reviewas av andra amatörer, inte bara amatörer men mestadels. Det innebär att felhalten är aningen högre i deras artiklar än t.ex. Nationalencyklopedins artiklar. Källkritik är svårt om man inte kan ämnet, för ibland står det inte vilka slutsatser det är tänkt att man ska kunna dra från artiklarna som hänvisas till. Men kvalitén är hög!

Jag har inga problem med att låta Wikipedia vara en kunskapsauktoritet om jag inte kan ämnet, men den som använder Wikipedia som kunskapsauktoritet måste vara beredd på att man kan ha satsat på fel kort. Troligen inte, men kanske. Sen står ju källorna angivna väldigt prydligt, och det går både att ställa frågor till en professor eller på Wikipedia självt.

Wikipedia, speciellt den engelskspråkiga, är dessutom väldigt mångsidig. Oavsett vad du är intresserad av, är sannolikheten god att du kan läsa om det på Wikipedia. Är du en nyfiken amatör, är Wikipedia en guldgruva, men då gäller det att ha lite koll på källorna.

Problemet är ju att t.ex. vaken.se kan säga något annat, och personen du diskuterar med betraktar Wikipedia genom sina konspiratoriska glasögon som en megafon åt ”etablissemanget”. Peer reviewing är typiskt sådant som ”etablissemanget” hålls med. Vaken.se å andra sidan, är en undergroundrörelse som sitter på sanningen. Hur bemöter man det? Visst är det frestande att åberopa guilt by association (ursäkta Wikipedia-hänvisningen)? Vad finns det för vits att utforma logiska argument för någon som inte låter sig besväras av logik?

Även personer som verkar tämligen sammansatta kan vurma för en föreställning som tränger in dem i konspirationshörnet när de känner sig trängda, och konspirationer finns på riktigt. Men de konspirationer som kan betraktas som verkliga, är t.ex. Wedge-dokumentet, vilket inte precis spelar den som argumenterar för kristen vetenskap i händerna.

Så vad säger man?