Anders Hesselbom
Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
Vi behöver inte säga ”ateist” – ”vetenskaplig skepticism” räcker bra
2012-06-17
En skeptiker är en frågeställare och en sanningssökare. En vetenskaplig skeptiker ifrågasätter giltigheten in påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd. I praktiken innebär detta att vetenskaplig skeptiker förespråkar undersökningar av påståenden om den objektiva verkligheten med hjälp av vetenskapliga metoder, i syfte att finna evidens för eller emot dessa påståenden. Den vetenskapliga skeptikern anser att resultaten av de bäst administrerade testerna, är av tyngre vikt än motstridiga påståenden som saknar evidens. Att man är vetenskaplig skeptiker, säger något om varför man håller vissa saker för sant, men inte andra. Det som är bortom räckhåll att undersökas, är också bortom räckhåll för att hållas för sant.
Det vi tror om verklighetens beskaffenhet sätter avtryck i den värld som vi gemensamt ska leva i. Det vi håller för sant, eller håller för osant, har alltså en praktisk betydelse. Ett exempel på detta är att vi använder skattemedel för att bota tuberkulos med antibiotika, men att vi samtidigt undviker att använda skattemedel till att behandla samma sjukdom med homeopati. I nuläget finns ingen evidens för att homeopatiska behandlingar är effektiva mot tuberkulos, och i skeptisk anda anser vi då inte att vi kan hålla homeopatens anspråk för sann. Det som är bortom räckhåll för att undersökas och hållas för sant, ska inte accepteras som en sanning som ska konsumera gemensamma resurser.
Även anspråket att Gud finns är ett påstående om den objektiva verkligheten. Även föreställningen att Gud finns, sätter avtryck i den värld vi lever i. Vi använder gemensamma medel för att tillgodose särskilda behov hos människor som tror att Gud finns. T.ex. samlar staten in Svenska Kyrkans medlemsavgifter. Personer som anser att rymdvarelser med flygande tefat besöker jorden har speciella krav, får inte samma stöd. Vad är skillnaden?
Både påståendet att Gud finns och påståendet att rymdvarelser med flygande tefat besöker oss, är påståenden om den objektiva verkligheten, som den vetenskapliga skeptikern inte kan acceptera utan att detta undersöks med hjälp av vetenskapliga metoder. Detta kan resultera i att vi kommer fram till att påståendet rimligtvis är korrekt, rimligtvis är inkorrekteller ett påstående som inte kan göras. Att säga att man är vetenskaplig skeptiker, är alltså att säga något om hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för sant, hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för falskt, och hur man förhåller sig till påståenden som vi egentligen inte kan veta något om.
Därför behöver vi inte ordet ”ateist” – att säga att man är vetenskaplig skeptiker, betyder att man säger något om hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för sant, hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för falskt, och hur man förhåller sig till påståenden som vi egentligen inte kan veta något om. Att säga att man är vetenskaplig skeptiker, är att säga att man inte tror att Gud finns som en del av den objektiva verkligheten.
Kategorier: Uncategorized
15 svar till “Vi behöver inte säga ”ateist” – ”vetenskaplig skepticism” räcker bra”
Lämna ett svar
En kopp kaffe!
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Följ mig
|
|
|
|
ateist = vetenskaplig skeptiker = människa med sunt förnuft
'nuff said 🙂
darkiesan
Alla ateister är inte skeptiker, eftersom du kan vara ateist av så många olika orsaker. Du kanske tror på precis vilka övernaturliga saker som helst, men bara inte har hört tals om Gud? Det omvända, vad "vetenskaplig skepticism" bär för betydelse, är mycket intressant att ha på agendan.
Hej Anders,
Sätter du ett likamedtecken mellan att "ifrågasätta giltigheten" och "att inte tro"?
Det beror på vad man lägger för värderingar de olika fraserna. Framför allt säger jag att man inte ska hålla något för sant, utan substantiell evidens.
Det här var bra!
Det är väl där jag kan känna att trobegreppet går utanför "att hålla något för sant". Men det ligger på ett personligt plan, inte något man bör anpassa samhället efter.
Förresten, kan man koppla på sin gravatar?
Tack!
"Tro" kan ibland vara ännu starkare. Det beror på vem du är och hur du tror.
Varför kan man inte kalla sig för Humanist? Inom det begreppet omfattas även vetenskaplig skeptiker.
Nice!
Ser du dig som vetenskaplig skeptiker?
Jag? Ja.
Menade Samuel 🙂
Jag skiljer nog lite mer på vetenskaplig och religiös skeptiker.
Jag är vetenskaplig skeptiker men "bara" religionskritisk…
Ja, dessvärre ökade regeringen bidragen till de religiösa samfunden från 55 till 67 miljoner kronor förra året. Rätt skandalöst.