Anders Hesselbom

Antalet som försörjs på bidrag är rekordlågt

2023-03-25

Statistiska Centralbyrån har släppt nya siffror om bidrag (sjukpenning, aktivitetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och etableringsersättning) och man kan konstatera att antalet personer som lever på bidrag är rekordlågt. Sedan mätningarna startades år 1990 har antalet bidragstagare sjunkit från 732 tusen personer till 708 tusen personer år 2022. Folkmängden i arbetsför ålder (20-64 år) har under samma period ökat från knappt fem miljoner till knappt sex miljoner, vilket innebär att andelen bidragstagare minskat från 14,8% till 11,9%. I början av 1990-talet steg bidragstagandet kraftigt, men har sedan dess dalat till dagens rekordlåga nivå.

Glädjande kan tyckas, men det döljer sig ett allvarligt samhällsproblem bakom dessa siffror. Om vi tittar på antalet personer med utländsk bakgrund (födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands) så har den siffran ökat från 1,4 miljoner personer år 2002 till 2,8 miljoner år 2022. Dessa har inte dragit ned bidragsberoendet. Det tar ganska lång tid att nå självförsörjande för personer med utländsk bakgrund att nå självförsörjande, och eftersom denna grupp ökar samtidigt som antalet bidragstagande minskar, finns det skäl att misstänka att integrationen till det svenska samhället inte har fungerat särskilt väl.

Ett samhälle där vissa demografier hamnar i utanförskap kommer att kollapsa. Där kommer subsamhällen att skapas och lojaliteten mot majoritetssamhället kan brista. Om det sker, kommer den grova kriminaliteten mot individer som inte ingår i det egna subsamhället ligga närmre till hands. Därför är det fundamentalt att alla, oavsett bakgrund, arbetar och betalar skatt efter sin bästa förmåga. Fungerar inte det, kommer i längden inget annat att fungera heller. Som t.ex. din egen pension.

Kategorier: Bidrag, Politik