Anders Hesselbom
Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
Är vetenskapen agnostisk?
2022-10-26
Förra utrikesministerns man, Mats Erikson, låter hälsa att Storbritannien nu äntligen (?) fått en troende (?) hindu som premiärminister, vilket föranledde frågan om vad vetenskapen säger om religiös tro?
Det ärliga svaret är att vetenskap och religion är varandras absoluta motsatser, vilket inte minst visar sig när en hypotes visar sig vara falsk. Tillåt mig exemplifiera med en dogm hämtad från Islam:
Flög verkligen profeten Muhammed till himlen på en bevingad åsna med ett kvinnoansikte? Rätt svar är nej, det diplomatiska svaret är att påståendet är poetiskt, bokstavligt eller vad man nu behöver kalla det för att ducka för ett ärligt omdöme. Om man håller fast vid ett påstående som är falskt, sysslar man med religion.
Erikson säger att (åtminstone) grunden i vetenskapen är agnostisk. Det finns en korrekt uppfattad princip här, för ingen vet vilket inflytande Gud egentligen har på det vi studerar – yttervärlden. Därför borde man väl förhålla sig agnostiskt? Nej, verkligheten är ganska dyster för anhängarna av flygåsnehypotesen.
Många gånger har ett fenomen försökt att förklaras med övernaturligt (rent av gudomligt) ingripande, utan att man har lyckats. Ibland har man rent av gjort det svårare att nå en korrekt beskrivning genom att placera någon gud i modellen. I praktiken är vetenskapen därför ateistisk. Att strunta i antagandet att ett fenomen har ett gudomligt ursprung, är effektivt när man söker sanningen.
Skulle man, mot all förmodan, stöta på något som tyder på gudomlig påverkan, får man naturligtvis inte vara rädd för att använda gud(ar) i sin förklaringsmodell. Men gör man det utan skäl, blir man hindrad i sitt sanningssökande.
Det barn som bildar en hypotes kring fenomenet att en tappad tand blir en krona när tanden läggs i ett glas vatten över natten genom att hänvisa till tandfén, riskerar att förklara den kvarvarande mystiken kring förvandlingen med tandféns magiska krafter. Det barn som antar förklaringen är naturlig, är begränsad till naturliga agenter och fenomen i sin förklaringsmodell. Det som händer när tanden blir en peng, måste bestå av moment som skulle kunna hända.
I fallet med islam och den bevingade åsnan, så handlar det inte om någon flygande åsna, utan om en påhittad berättelse som syftar till att skapa ett magiskt skimmer kring en påstådd profet. Den slutsatsen är svår att landa i om man verkligen tror att berättelserna om Muhammed beskriver verkliga händelser.
Kategorier: Religion, Vetenskap
3 svar till “Är vetenskapen agnostisk?”
Lämna ett svar
En kopp kaffe!
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Följ mig
|
|
|
|
Vetenskapen är agnostisk gällande frågan huruvida Gud existerar eller inte. Om Gud finns är han den yttersta verkligheten och det vi genom forskning observerar är ett universum som med lagar skrivna av Gud. Ibland uttrycker sig folk som att ”Gud är utanför tid och rum”, jag skulle snarare beskriva det som ”tid och rum är inom Gud” hehe. Gud är det mest fundamentala som upprätthåller tid och rum. Side note, om nu Gud finns, då vore det inte irrationellt att tro på mirakel. Religion och vetenskap är INTE motsatser. Att det är två olika fenomen gör det inte till motsatser (sen är vetenskap ett väldigt brett begrepp, men jag utgår från att du menar naturvetenskap).
Ursäkta min klumpiga svenska
Det var en intressant kommentar. Jag svarar här: https://hesselbom.blogspot.com/2022/12/ingen-kan-veta-om-jorden-ar-platt-eller.html