Anders Hesselbom

Ateismens destruktiva följder

2023-03-11

Jag har tittat på den en timme och 45 minuter långa föreläsningen ”Ateismens destruktiva följder” med underrubriken ”Vad gör det för skillnad om gud existerar eller ej?” från YouTube-kanalen Islamakademin som levereras av imam Salahuddin Barakat. Det är både intressant och lärorikt att ta del av hur islams intellektuella resonerar om ateism, men det finns några påståenden som jag inte kan acceptera som korrekta, ens i ett religiöst kontext. Jag kommenterar dessa, med tidsangivelse, nedan.

0:50: Ateism är inte ett neutralt tillstånd. Ur ett religiöst perspektiv är detta en vettig ståndpunkt, och i många fall är det även en korrekt ståndpunkt. Men det finns inget i själva definitionen av ordet ”ateism” som säger att det måste vara så. Du kan vara ateist för att du förnekar gudomliga väsens existens, vilket inte är en neutral hållning. Förmodligen har du då rätt i sakfrågan, men du är inte neutral. Du kan vara ateist för att du inte tror på någon gud, vilket är en neutral hållning. Att tro på någon religions gud, är inte neutralt, det är ett ställningstagande för den religionen.

1:00: Ateism är ett val. Nej, ateism är inte nödvändigtvis ett val. Det enda som krävs för att du ska kunna kallas för ateist är att du inte tror på någon gud. Orsakerna kan vara bortom din kontroll. Du kanske inte sett något övertygande bevis för att det kan finnas gudar?

2:00: Man kan vara ateist på olika sätt. Ja och nej. Man kan vara socialdemokrat på olika sätt. Man kan vara en socialdemokrat som rånar banker, man kan vara en socialdemokrat som säljer droger. Men det är inte dessa ting som gör att du med rätta kan kallas för socialdemokrat, det är för att du sympatiserar med socialdemokraterna. Detsamma kan sägas om ateism. Du kan vara en ateist som med bestämdhet säger att inga gudar finns på riktigt, men du är ateist för att du saknar gudstro.

2.10: Ateism medför naturalism, vilket är materialism, vilket betyder att det enda som existerar är det materiella vi kan bevittna. Detta är ett sakfel. Naturalism medför ateism, och ordet beskriver hållningen att verkligheten är en naturlig plats. Men det finns inget som säger att varken ateism eller naturalism följer till materialism, alltså föreställningen att det enda som verkligen existerar är materia.

2.50: Frågan om guds existens kan enligt ”vissa lärda” vara den viktigaste frågan för människan. Detta är korrekt, men det är också en helt oviktig fråga för många människor. Jag tycker att frågan är viktig, och för mig är det intressant att delta i debatten. Men trots att jag är människa, är jag inte den typen som hoppas att det finns gudar, utan snarare den typen som anser att frågan ska hanteras korrekt. Låt mig ta ett exempel: Om vi hävdar att hypotesen om enhörningars existens skadas av erkännandet att de horn som på 1600-talet såldes som enhörningshorn egentligen tillhör narvalen, så påverkar inte det min uppfattning om att dessa horn faktiskt tillhör narvalen. Jag anser att man bör bilda sin uppfattning på vad som verkar vara sant (konsekvensneutralt), inte på vilka konsekvenser man tror uppstår om det man tror på är falskt.

9:30: De logiska följderna av ateism är att människan saknar ytterst syfte, människovärde och objektiv moral. Enligt religiös tankekultur brukar man tänka så, men det finns andra sätt att se på saken. Men återigen anser jag att man bör vara konsekvensneutral, åtminstone om man är intresserad av vad som faktiskt är sant eller falskt. Människan kanske inte har något ”yttersta syfte”, men då får vi göra det bästa av det vi har. Människan kanske inte har något ”sant människovärde”, men vi får lära oss att uppskatta de värden som faktiskt finns. Människan kanske inte har någon ”objektiv moral”, men då får vi göra det bästa utifrån får förmåga att själva filosofera kring moral.

10:40: En ateist måste skriva under på påståendet att människan är dömd att försvinna. Det som åsyftas här är inte arten, utan individen. Vi överlever inte vår egen död. Frågan är inte knuten till ateism, men frågan är precis som ateism knuten till naturalism. Tanken bygger på att medvetandet slutar att fungera när hjärnan slutar att fungera, vilket inte är en helt grundlös tanke. Förmodligen är det precis så det är. Som exempel påpekas att jorden kommer att förintas, och att det inte spelar någon roll för den enskilde människan, eftersom hon ändå kommer vara död. Och visst, när så sker, kommer jag inte ens kunna bry mig, för jag kommer vara död.

14:20: När texten läggs ut om den objektiva moralen, upprepas påståendet att den inte kan finnas utan någon gud. Men det etableras aldrig varför moral behöver vara objektiv för att vara värd något. Eventuellt kan det vara en premiss, en dogm eller något underförstått inom islam, som därför inte anses behöva styrkas. Jag kan inte se att vi förlorar några som helst skäl att agera så moraliskt som möjligt för att vi skapar vår egen moralfilosofi, för den kan vara skapad på goda grunder.

15:40: Ateism leder till nihilism. Nihilism är tanken att inget i det mänskliga livet har något värde. Resonemanget styrks av påståendet att ett värde inte kan skapas av människan själv, utan måste vara något yttre. Men sanningen är den att någon gillar sina barn, någon annan gillar en god middag, helt utan gudstro – finns inget värde får man vara sin egen lyckas smed. Om en gud behövs för att äkta värden ska finnas, så finns inte äkta värden. För många gör det ingen praktisk skillnad, men oavsett är det ett påstående som behöver beläggas för att jag ska kunna se det som sant. Några sådana försök görs aldrig, återigen kanske för att det är något underförstått inom islam.

16:00: För en ateist är det liv och död likgiltigt. Påståendet är rimligt om man likställer ateism med nihilism, men det kan man inte utan vidare göra eftersom långt ifrån alla ateister är nihilister. Tvärt om, många som inte tror att de kommer att överleva sin egen död (vilket är typiskt för naturalister) försöker göra sitt bästa för att ta till vara på sitt enda liv. Men ateister är inte någon homogen grupp, för det finns ateister som tror att deras själv har ett eget liv – det finns en ateist till allt.

16:10: Ateister lever som om det finns ett mål och ett syfte. Ja, och om så är fallet så kan det t.ex. bero på att man kan hitta syften, utan att behöva tänka att dessa ska vara gudomliga. T.ex. genom att umgås med sina vänner, eller äta och dricka gott.

16:40: Humanism är ett försök att göra religion av ateism och sekularism. Nej, s.k. sekulärhumanism är en livsåskådning som värnar om åtskillnad mellan religion och politik, att mänskliga rättigheter ska vara överordnade religiösa dogmer och att vetenskap bäst beskriver verklighetens beskaffenhet. I Sverige är sekulärhumanismen en mycket utbredd livsåskådning, som tyvärr ofta står i konflikt med islam.

18:00: Enligt ateismen har inte människan någon själ. Påståendet görs med hänvisning till en text som beskriver sekulärhumanismen. Det finns ateister med alla möjliga knäppa föreställningar – alla ateister är inte naturalister – men sekulärhumanister anser generellt sett att vetenskap är bättre än religion på att beskriva vår verklighet, och inom den sfären är föreställningen om en själ hårt knuten till en fungerande hjärna.

22:10: Det viktiga i frågan om livets mening är upp till vad individen känner. Påståendet är enligt mig helt korrekt, men läggs fram för att visa hur absurd ateismen är. Jag håller som sagt med, men eftersom inte ett enda ord om varför man måste tro på ett gudomligt väsen för att för att livet ska vara meningsfullt, kan jag bara konstatera att det tillsynes inte stämmer.

23:10: Den som kan få dig att tro på absurditeter kan få dig att utföra illdåd. Påståendet kommer från Voltaire och läggs även det fram för att visa hur absurd ateismen är. Jag anser att det är ett korrekt påstående, och jag anser att varje form av religiöst motiverat mord, terrorattentat eller samtyckeslöst ingrepp som omskärelse, demonstrerar påståendets korrekthet. Påståendet ifrågasätts inte, utan vänds tillbaka mot sekulärhumanismen: Att vi får skapa vår egen mening med livet är absurt.

27:40: Nyateisterna anser att man ska fokusera på ”meningen i livet” istället för ”livets mening”. Jag delar påståendet, så jag kvalificerar mig åtminstone på den punkten som nyateist. Varför detta är ett problem nämns inte, så återigen kan det inom islam vara underförstått. Föreläsaren Salahuddin Barakat kan vara hemmablind, eller av annat skäl inte tänkt på att det behövs. Däremot påpekas att det inte finns någon vetenskaplig grund för att man ska fokusera på ”meningen i livet”, varför nu det skulle behövas. Men där finns ett svar som tar avstamp i ett gudomligt straff, så tydligen var det inte så viktigt med vetenskaplig grund.

31:40: Den som inte ser någon mening med livet mår psykiskt sämre än den som ser en tydlig mening. Själva sökandet är ett problem, vilket jag kan förstå eftersom den som redan ser en menig söker inte. Jag kan dock inte se att det är just ateister som inte ser någon mening med livet, och jag har gett exempel på icke-gudomliga livsmeningar. Jag skulle kunna ge tillbaka med samma mynt och avfärda att tron på en uppenbart icke-existerande gudom är det som egentligen saknar äkta mening.

36:00: Om inga gudar finns, vad ger människan en unik särställning? Vi är bevisligen ganska duktiga på att på egen hand tänka ut att vi har en unik särställning. Den bristen på ödmjukhet är inte självklart något positivt. Jag misstänker att Salahuddin Barakat själv kände av hur det lät, för sedan lägger han ganska mycket tid på att prata om allas lika värde, och varje gång han sagt något åt det hållet, lägger han till ”är ni med?” följt av en lång konstpaus.

41:50: En muslim kan inte tro på evolutionsteorin i den form den återges i nutida populärvetenskap. En komponent i teorin är slump, och förekomsten av slump accepteras inte. Jag själv lockas gärna in i tanken att biologi är något mekaniskt, och att en misslyckad kopiering på något plan beror på något, men egentligen är det inte det som är viktigt. Det viktiga är förändring över tid och selektion. Jag måste vara försiktig med att lägga ut texten eftersom jag inte vet vilken populärvetenskaplig text Barakat har läst, men han understryker att evolution är kopplat till ateism. Förmodligen för att ekvationen inte innehåller någon gud.

44:30: Hur uppstod livet? Kunskapsluckornas gud är, vad jag kan förstå, det mest populära argumentet mot naturalism. Tanken är att ett gudomligt väsen ska tillskrivas som upphovsman när inget ursprung är känt. Inom vetenskapen är inte detta särskilt populärt, eftersom brist på kunskap snarare är en uppmaning till vidare forskning, men bland gemene man fungerar argumentet utmärkt.

47:30: Vetenskap kan inte svara på frågor som handlar om rätt och fel. Nej, åtminstone inte naturvetenskap, men religion gör till synes ett sämre jobb på den punkten än modern moralfilosofi. Och återigen behöver inte något vara objektivt rätt eller fel för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning. Denna uppfattning kan även variera med situationen. Som exempel lyfter föreläsaren frågan om alkohol. Är det omoraliskt att dricka alkohol? Jag skulle gärna ställa några motfrågor, som jag ställer mig själv innan jag dricker en kall ök. Ska jag köra bil? Ska jag upp tidigt och jobba dagen efter? Har jag redan ett par öl för många innanför västen? Och så vidare. Svaren påverkar min syn på huruvida det är moraliskt att unna sig en bärs.

49:50: För en ateist finns inga andra skäl att göra rätt än att undvika straff. Uppenbarligen kunde föreläsaren hitta på skäl på egen hand. Det finns inget som säger att inte andra också klarar detta, kanske rent av bättre än föreläsaren. Någon annan kanske upplever en viss känsla av tillfredsställelse av att göra gott för andra?

59:50: Humanisterna ser på gud som en människa, en gubbe i himlen. Boken han citerar ur lägger ganska mycket tid på att nyansera gud, och erkänna olika typer av gudsbilder. Föreläsaren själv har beskrivit en gud som instiftat en moral baserat på något som verkar vara högst mänsklig subjektivitet och önsketänkande. Det finns ingen mening utan gud, vi vet inte vad som är rätt och fel utan gud (och kan därför rent av ta en öl ibland), vi överlever inte våran död utan gud. Hans gud talar inte till en intellektuell publik.

1:06:20: Fler har dödats i sekularismens namn. Men sekularismen har inte varit en drivkraft. Josef Stalin gjorde snarare religion av sin ideologi. När illdåd har religiösa motiv, är det nästan alltid det man tror, inte det man inte tror, som haft påverkan.

1:10:30: Ondskans problem är ett känsloargument. Ondskans problem (teodicéproblemet) ställer frågan om varför det finns ondska i en värld som styrs av en god gud. Teologer brukar försöka rationalisera ondska genom att prata om fri vilja, och Barakat hänvisar till den, och hänvisar även till tidigare svar i andra föreläsningar.

1:11:20: Hur bemöter man evolutionsteorin, när den kommer upp som en del av en utbildning? Svaret blir: Med kunskap! Känn till dess brister och lär er det muslimska förhållningssättet, igen med hänvisning till tidigare svar.

Föreläsningen frestar mig att måla upp en hypotes: Om gud finns, skulle den som kan förstå guds ord vara insiktsfull. Men som jag tidigare nämnt, talar Salahuddin Barakat uppenbarligen inte till en intellektuell publik. Att lyssna på t.ex. apologeten John Lennox är frustrerande eftersom han inte riktigt lyckas hålla sig ifrån frestelsen att låta argument ta avstamp i sina egna trosföreställningar, men Barakat kommer inte ens så långt. Han berättar utifrån sin lilla värld, hur saker och ting är, utan att ens ge mig en chans att följa något resonemang. Det är inte så här jag vill att nya generationer ska skolas.

Kategorier: Filosofi, Islam, Religion

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.